Konditionsträning är känt för dess många hälsofördelar, men en aspekt som inte alltid diskuteras lika mycket är hur det påverkar kvinnans hormoner. Forskning har visat att regelbunden konditionsträning kan ha betydande effekter på kvinnans hormonella balans, vilket i sin tur kan påverka allt från fertilitet och menstruationscykel till humör och energinivåer. I denna artikel kommer vi att utforska de vetenskapliga beläggen bakom dessa effekter och hur kvinnor kan dra nytta av konditionsträning för att främja sin hormonella hälsa.

Definition av konditionsträning

Konditionsträning är uthållighetsinriktad träning, baserad på ett arbete med stora muskelgrupper som pågår i mer än två minuter och kräver energiomsättning i kroppen i närvaro av syre (detta kallas även för aerob aktivitet). Några exempel på aktiviteter som klassas som konditionsträning är löpning, simning, cykling, och dans.

Hormonella effekter av konditionsträning

Ökad produktion av endorfiner och serotonin

En av de mest omedelbara effekterna av konditionsträning är frisättningen av endorfiner, kroppens naturliga smärtlindrare och humörförbättrare. Dessutom ökar träning ofta produktionen av serotonin, en neurotransmittor som är kopplad till känslomässig stabilitet och välbefinnande. Dessa hormonella förändringar kan bidra till att minska stress och ångest hos kvinnor.

Östrogen

Konditionsträning har visat sig påverka östrogenmetabolismen hos kvinnor. Östrogenmetabolismen refererar till processen genom vilken östrogen bryts ned och elimineras från kroppen. Konditionsträning kan påverka dessa metaboliska processer på flera sätt, bland annat genom att minska mängden fettvävnad i kroppen. Fettvävnaden är en viktig källa till östrogenproduktion och när mängden fettvävnad minskar så kommer också den totala mängden östrogen som produceras i kroppen att minska. Det finns både för- och nackdelar med detta. Lägre mängder kroppsfett och därmed lägre östrogennivåer kan minska risken för vissa östrogenrelaterade cancerformer, som bröst- och endometriecancer. Det kan förbättra insulinkänsligheten, vilket hjälper till att förhindra typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar. Däremot kan en minskad östrogenproduktion leda till symptom som är vanliga vid klimakteriet, inklusive värmevallningar, sömnproblem och minskad bentäthet .

Konditionsträningen kan vara särskilt viktigt för kvinnor med hormonella obalanser.  Studier har visat att kvinnor som ägnar sig åt regelbunden konditionsträning tenderar att ha en mer regelbunden menstruationscykel och stabilare hormonnivåer jämfört med de som är mer inaktiva. Det finns även studier som funnit att kvinnor som är fysiskt aktiva har en lägre risk för bröstcancer, vilket kan vara kopplat till förändringar i östrogennivåerna.

SHBG: Sexhormonbindande globulin

SHBG är ett protein som främst produceras i levern och har en viktig roll i transporten av könshormoner i blodet. Dess huvudsakliga funktion är att binda sig till könshormoner, såsom testosteron och östrogen, och transportera dem via blodet till målceller runt om i kroppen. När könshormonerna är bundna till SHBG blir de inaktiva och kan inte längre interagera med sina receptorer på cellerna.

Regelbunden konditionsträning kan påverka hormonbalansen genom att öka produktionen av SHBG (sexhormonbindande globulin), vilket minskar mängden fritt cirkulerande östrogen. Den minskade mängden fritt östrogen kan i sin tur minska risken för hormonrelaterade sjukdomar såsom bröstcancer och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Högre nivåer av SHBG kan även resultera i minskad fertilitet genom att minska tillgängligheten av fritt cirkulerande östrogen och testosteron.

Progesteron

Progesteron är ett viktigt könshormon hos kvinnor och spelar en central roll i menstruationscykeln och reproduktiv hälsa. Studier har visat att kvinnor som ägnar sig åt regelbunden konditionsträning tenderar att ha stabilare nivåer av progesteron under menstruationscykeln än de som är mindre aktiva. Detta kan vara särskilt viktigt för kvinnor med hormonella obalanser eller fertilitetsproblem. För kvinnor med hormonella obalanser, såsom PCOS eller oregelbundna menstruationscykler, kan konditionsträning vara en viktig del av hanteringen. Genom att stabilisera nivåerna av progesteron och andra könshormoner kan konditionsträning bidra till att förbättra symtom och främja hormonell balans.

Insulin

Insulin är ett hormon som är avgörande för reglering av blodsockernivåerna. Konditionsträning kan öka kroppens känslighet för insulin, vilket gör det lättare för cellerna att ta upp glukos från blodet. Insulinresistens är kopplat till en ökad risk för hormonella obalanser, inklusive ökad produktion av manliga könshormoner som testosteron och minskad produktion av kvinnliga könshormoner som östrogen och progesteron. Genom att förbättra kroppens känslighet för insulin kan konditionsträning minska denna risk och främja en mer balanserad hormonell profil hos kvinnor.

Konditionsträning och fertilitet

Forskning har visat att konditionsträning kan påverka flera faktorer som kan vara avgörande för fertilitet hos kvinnor. Som vi konstaterat tidigare är hormonell balans avgörande för en hälsosam menstruationscykel och ägglossning, vilket är kritiskt för att uppnå graviditet.

Konditionsträning kan förbättra blodcirkulationen i kroppen, inklusive cirkulationen till reproduktionsorganen. En ökad blodcirkulation till äggstockarna kan främja äggmognad och äggkvalitet, vilket är avgörande för en framgångsrik befruktning och graviditet. Dessutom kan förbättrad blodcirkulation bidra till att minska risken för reproduktionsrelaterade sjukdomar och komplikationer.

Fertilitet kan påverkas av kvinnors mentala och emotionella hälsa. Stress och ångest kan ha en negativ inverkan på reproduktiv hälsa genom att påverka hormonella nivåer och ägglossning. Konditionsträning har visat sig vara effektivt för att minska stress och ångest hos kvinnor genom frisättningen av endorfiner och förbättrat humör. Genom att minska stress och främja mental hälsa kan konditionsträning indirekt bidra till att förbättra fertiliteten hos kvinnor.

Vilken typ av konditionsträning är lämplig om jag vill bli gravid?

För att främja fertiliteten rekommenderas måttlig konditionsträning med fokus på aerobiska aktiviteter såsom promenader, simning och cykling i medelhög ansträngningsnivå. Dessa träningsformer kan förbättra hjärt-kärlhälsan, minska stress och bidra till att upprätthålla en hälsosam vikt, vilka alla kan gynna reproduktiv hälsa. Undvik extremt intensiva träningspass, samt för stor volym konditionsträning, som kan leda till hormonella obalanser och störa menstruationscykeln. Högintensiv konditionsträning kan öka risken för överträning, vilket kan påverka den hormonella balansen och störa reproduktionsfunktionen. Kvinnor som tränar för intensivt kan uppleva störningar i menstruationscykeln och till och med amenorré, vilket innebär frånvaron av menstruation.

Vad som är en lagom mängd volym och intensitet i träningen kan variera mellan olika individer. Lyssna på kroppens signaler och undvik överträning och mycket högintensiva träningspass som kan orsaka överhettning eller skador. Konsultera alltid en läkare eller tränare för individuella råd och anpassa träningen efter din nuvarande hälsostatus och fertilitetsmål.

Konditionsträning under klimakteriet 

Under klimakteriet genomgår kvinnans kropp en rad hormonella förändringar, vilket kan leda till symtom som vallningar, sömnstörningar och minskad benmassa. Konditionsträning kan vara en viktig komponent för att hantera dessa symtom och främja hälsa och välbefinnande under klimakteriet.

Symtomlindring

Studier har visat att regelbunden konditionsträning kan minska förekomsten och svårighetsgraden av symtom som vallningar och sömnstörningar hos kvinnor i klimakteriet. Konditionsträning kan också bidra till att minska stress och ångest, vilket är vanliga symtom under denna fas.

Förbättrad hjärtkärlhälsa

Konditionsträning är känd för att förbättra hjärt-kärlhälsan genom att stärka hjärtat och förbättra blodcirkulationen. Under klimakteriet kan kvinnor vara i ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar på grund av hormonella förändringar, och konditionsträning kan vara en effektiv strategi för att minska denna risk.

Bevarande av benmassa

Under och efter klimakteriet sjunker östrogennivåerna, vilket påskyndar förlusten av benvävnad och ökar risken för benskörhet. Konditionsträning som involverar stötar, exempelvis löpning, dans och hopprep kan bidra till att bevara benmassan och därmed minska risken för benskörhet hos kvinnor under klimakteriet.

Hormonology vill uppmärksamma

Hormonella förändringar under klimakteriet kan påverka kroppens förmåga att återhämta sig efter träning och kan göra det svårare att uppnå träningsmål. Det är viktigt att vara realistisk med sina förväntningar och att lyssna på kroppens signaler. De positiva hälsoeffekterna av konditionsträning kan du uppnå utan att ta ut dig maximalt vid varje träningspass. Kontinuitet över tid är något av det viktigaste för att uppnå goda effekter av konditionsträning. Låt oss belysa detta med ett exempel nedan.

Sammanfattning

Konditionsträning kan påverka kvinnors hormonella hälsa. Några hormonella förändringar som kan ske i kvinnokroppen kopplat till konditionsträning är ett främjande av endorfiner och serotonin, minskning av östrogen genom fettförbränning, ökning av SHBG, stabilisering av progesteron och ökad känslighet för insulin. Det kan öka fertiliteten genom bättre cirkulation och stresshantering samt minska risken för benskörhet. Vi uppmanar alla kvinnor att lära känna sin kropp och vilka träningsrutiner som passar just dig.

De fyra faserna: follikulära, ägglossning, luteala och blödning

Menscykeln är bland det mest omtalade, förutom klimakteriet, hos kvinnor. Det är inte så konstigt då den påverkar kvinnors välmående och ger oss tecken på hur vi mår.

Vanligtvis får kvinnor sin första mens mellan 9 och 16 års ålder och vissa får den upp mot 20 års åldern. Att få sin mens innebär i grunden att du kan bli med barn, men det innebär inte alltid att du är redo för det just då. Under puberteten håller kroppen på att lära känna sig själv och menscykeln kan vara lite oregelbunden och förändras med tiden. Oavsett om du vill lära dig mer om din menscykel för att bli gravid, eller för att förstå ditt välmående bättre är det alltid en bra idé att förstå sin menscykel.

Vi rekommenderar dig därför att oavsett om du går på preventivmedel eller inte att föra dagbok av ditt dagliga mående, för att förstå hur just din kropp fungerar. Nedan beskrivning förklarar hur menscykeln fungerar normalt sett. Med det sagt kan kvinnor som upplever hormonell obalans bero på en rubbning i någon av faserna nedan.

Menscykeln kan enkelt beskrivas såhär

En menscykel är normalt 28 dagar (mellan 25-32 dagar) och startar på din första blödningsdag. De två första veckorna kallas för follikulära fasen, och då är östrogenet som högst i kroppen. Östrogenet boostar och bygger i kroppen, det är även det hormonet som bygger upp en slemhinna i livmodern för att förbereda inför graviditet. Ungefär som att sätta upp en tapet på en vägg i flera lager. Den follikulära fasen kan variera från person till person, och ägglossningen sker i princip alltid 14 dagar innan nästa mens.

Ägget släpps ner i äggstocken för att mogna. Ungefär dag 14 kläcks ägget för att kunna bli befruktat med en spermie. Detta kallas för ägglossning.

Därifrån går menscykeln in i den andra fasen som kallas luteala fasen. Detta innebär att om ägget inte blev befruktat kommer slemhinnan (tapeten från exemplet tidigare) förberedas för att rivas igen. Under denna period är hormonet progesteron som mest dominant, och det fungerar som klister för tapeten. Till slut kommer klistret att släppa taget om tapeten och det är då som du blöder ut slemhinnan från livmodern. När blödningen börjar startar din menscykel om.

Follikulära fasen

Dag 1 – 3/7

Menscykeln börjar första dagen du har blödning och varar mellan 25-32 dagar fram. Om du har lite brunaktiga flytningar dagarna innan kan det innebära att det är rester av blod från förra månadens cykel. Du ska räkna din första mensdag från att mensen är blodröd och mer riklig. Mensens riklighet kan variera under blödningen och avtar oftast de sista dagarna. Normalt blöder kvinnor 30-100 ml totalt under veckan. Är blödningen mindre än 30 ml är det ett tecken på att östrogennivåerna är för låga vilket är en följd av att slemhinnan i livmodern (endometriet) inte har vuxit så mycket som den bör.

Det är under blödningen som din livmoder stöter ut livmoderslemhinnan (endometriet), förutsatt att en gravid inte påbörjats från den tidigare menscykeln. Livmodern släpper taget om slemhinnan som skapats under den tidigare cykeln och pressar ihop sig för att trycka ut den. Föreställ dig att östrogenet har skapat en tapet att tapetsera med längst väggarna i livmodern. Progesteronet agerar tapetklister för att hålla det uppe. När det inte blir ett befruktat ägg släpper tapetklistret och tapeten faller ner. Och livmodern försöker stöta undan den genom blödning. Detta kan innebära att du känner mensvärk dagarna innan och under din mens.

När du får din mens är kroppens hormoner som lägst i kroppen. Ofta kan du känna dig lite lugnare, mysigare och kanske lite lättare i kroppen.

Under mensblödningen börjar ett nytt ägg mogna i äggblåsan vilket förbereder för nästa ägglossning. Äggblåsan (follikeln) tillverkar testosteron, som omvandlas till östrogen.

Dag 3/7 – ~14

Efter dina blödningsdagar börjar ditt östrogen stiga igen. Detta är ofta en period när kvinnor har extra mycket energi, är lite mer sociala och tycka det är otroligt bra idé att starta upp ett nytt projekt. Du kan även märka skillnad på lyster i hyn, håret och utstrålning. Östrogenet stiger och toppar fram till några dagar innan din ägglossning. Östrogenet tillsammans med LH säger till hjärnan när det är dags att ägglossa igen.

Dag ~14

Ofta sker ägglossningen i mitten av din menscykel. Det kan dock variera mellan dag 10 och 17 beroende på hur just din kropp fungerar. Ägglossning innebär att ägget har transporterats ut från äggstocken, där det sedan kläcks för att kunna bli befruktat. Under denna tid är hormonet LH som högst, vilket innebär att du är som mest fertil denna period. Sker det ingen ägglossning kan det innebära att ägget under cykelns första dagar inte fick den energi eller näring som det behövde för att mogna. Hinder såsom stress, trauma, näringsbrist eller annan obalans ligger ofta till grund för utebliven ägglossning.

Du kan även märka en skillnad i dina flytningar under denna period. Livmodern skickar ut en flytning som kallas sekret. Sekretet har liknande konsistens som äggvita och är otroligt hal. Du kanske har märkt det någon gång när du torkar dig och handen mer eller mindre flyger med toapappret? Det är sekret och ett tecken på fertilitet. Sekretet är halt för att spermierna ska kunna glida fram lättare till ägget. Klicka här för att läsa mer om flytningar.

Under denna period är det vanligt att kvinnor känner sig lite extra sexiga. Att flörta kan vara lättare och kanske till och med faller sig mer naturligt? Det är kroppens sätt att hjälpa dig att bli gravid helt enkelt. För andra kan denna period dock vara starten av PMS/PMDS. Vissa är känsliga för att östrogenet sjunker några dagar innan ägglossningen.

Vissa kvinnor känner av en värk som liknar mensvärk under dessa dagar. Det beror på att när blåsan med ägget spricker kommer det ut en vätska som retar bukhinnan.. Bukhinnan sitter som en slät hinna runt bukhålans innervägg, omger organen i buken och har mycket nerver.

Luteala fasen

Dag 15 – ~22

Om ägget inte blev befruktat under ägglossningen kommer äggblåsan som ägget låg i bli en gulkropp. Gulkroppen är skalet som ägget låg i för att mogna och är en tillfällig hormonkörtel. Från denna gulkropp produceras det progesteron som dominerar under cykelns andra fas. Progesteron är hormonet som gör att ägget mognar och lugnar ner kroppen igen. Lite som en motspelare mot allt som östrogenet byggde upp under sina första två veckor.

Progesteronet är otroligt viktigt för att kunna bli gravid, men det är HCG (gravidhormonet som graviditetstester mäter), som signalerar om ägget blev befruktat eller inte. HCG boostar gulkroppen fram till att moderkakan är utvecklad och det är det som gör att blödning uteblir under graviditet.

Vidare är det tyvärr väldigt vanligt att kvinnor får besvär med PMS/PMDS under denna tid. Antingen i samband med ägglossningen när östrogenet avtar några dagar innan ägglossningen, eller i samband med att progesteronet är som högst. Varför PMS/PMDS uppstår är inte helt fastställt i forskningen, i artikeln om PMS/PMDS har vi samlat aktuell information.

Det är väldigt vanligt, både för de som har PMS/PMDS och ej, att man blir lite lugnare, föredrar myskvällar, inte vill vara super-social och skjuter gärna upp nya projekt. Det är en tid för vila, återhämtning och fylla på med energi. Rid med vågen och låt kroppen få visa dig vad den behöver!

Dag 22 – 28

I mitten av den luteala fasen kommer gulkroppen dö och kallas istället för vitkropp. Under denna vecka brukar PMS/PMDS besvären att avta och kroppen förbereder sig inför nästa blödning. Tiden efter ägglossningen är det inte ovanligt med ömma bröst. Detta beror på att celltillväxten ökar i brösten vilket kan leda till ömhet och smärta dagarna före mens.

Hormonerna under menscykelns faser:

Östrogen är mest närvarande i kroppen under menscykelns första två veckor, alltså under follikulära fasen. Det hjälper kroppen att bygga upp, celldela och boosta kroppen på olika sätt.

Progesteron är det hormon som är mest närvarande under menscykelns sista två veckor, alltså under luteala fasen. Progesteronet hjälper kroppen att skala ner, lugna och återhämta sig från allt det östrogenet byggt upp och dödar det som blev överblivet från östrogenets framfart. Det är även vanligt att kvinnor får PMS/PMDS-symptom under denna fas.

FSH är en förkortning på follikelstimulerande hormon och är otroligt viktigt vid graviditet och för att bilda könsceller. Hormonet produceras i hypofysen och är avgörande för att ägg i äggstocken ska mogna inför ägglossning.

LH har i uppgift att pressa ut ägget ur skalet och bevara det i äggstocken inför graviditet. Det är detta hormon som testas under fertilitetstest.

Testosteron är väsentligt vid uppbyggnaden av muskler och sexlust. Det gör även rösten mörkare och bidrar till mer hår på kroppen vid höga värden av testosteron.

HCG signalerar till kroppen att ägget är befruktat. Det boostar gulkroppen fram till att moderkakan är utvecklad och ser till att du inte får din nästa mens. 

Hormonernas funktion

Hormonerna är dom som styr vad som händer i kroppen. Bland annat hur långa vi blir, när vi kommer in i puberteten och balanser av olika näringsämnen. Hormoner bildas i endokrina körtlar och särskilda celler som samarbetar med nervsystemet. Hormonerna transporteras via blodet till olika organ.

Hypofysen

Detta är den centrala hormonfabriken i kroppen. Den styr alla andra hormonbildande körtlar via hypotalamus och finns skyddad långt in i hjärnan bakom ögonen. Hypofysens uppgift är att skapa hormoner som säger åt de andra körtlarna vad dom ska göra via hypotalamus. Sedan skickar hypotalamus ut informationen vidare till de andra körtlarna.

I hypofysen bildas nedan hormoner:

Tillväxthormon

Tillväxthormonet är en av de hormoner som påverkar hur lång du blir. Men de påverkar även ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

Oxytocin

Detta hormon ger en känsla av välbehag. Det utsöndras när vi får beröring och ökar känslan av njutning, lugn och ro. Det är även detta hormon som startar värkarna vid förlossning och hjälper livmodern att dra ihop sig igen efter förlossning. Vid amningen hjälper oxytocin att dra samman körtlarna i brösten för att pressa ut mjölken. Även om oxytocin bildas i hypotalamus släpps det ut från hypofysen.

Endorfin

Detta hormon har man säkert hört talas om någon gång, tex ”endorfin-kick” efter träning eller orgasm. Det ger en känsla av välbehag såsom lust och lycka. Endorfinerna påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Det utsöndras vid skratt, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Det även minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkning, sänker blodtrycket och är bra för tarmarnas funktion. Det är ett hormon som ser till att vi tar hand om oss och mår bra av det.

Prolaktin

Detta hormon är som mest närvarande under graviditet och amning, då det påverkar mjölkkörtlarna i brösten. Det är detta hormon som ser till att bröstkörtlarna växer och bildar mjölk.

Antidiuretiskt hormon, ADH

Detta hormon ser till att njurarna suger upp vatten från urinen och tillbaka ut i blodet.

Tyreoideastimulerande hormon, TSH

Detta hormon säger åt sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, vilket i sin tur reglerar kroppens ämnesomsättning.

Tallkottkörteln

Denna körtel kallas även för epifysen och sitter i hjärnan. Här bildas hormonet melatonin som tillsammans med kortisolet hjälper kroppen in i en dygnsrytm att sova och vakna. Denna körtel påverkas av ljus och mörker, vilket innebär att när det blir mörkare omkring oss ökar produktionen av melatonin och vi känner oss trötta. När det sedan blir ljusare avtar melatoninet och kortisolet får oss att vakna av ljuset.

Sköldkörteln och bisköldkörtlarna

Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen. Den ser lite ut som ett par vingar med blåsor på sig. Väggarna av dessa blåsor är där det bildas hormoner. Sköldkörteln är en otroligt viktig körtel i kvinnans hormonella hälsa, så därför kommer det att ligga mer information i ett separat avsnitt.

Binjurarna

Njurarna sitter ungefär i mitten av magen. Ovanpå njurarna sitter binjurarna som består av en inre binjuremärg, och yttre av en binjurebark. Här bildas väldigt många hormoner som listas nedan:

Mineralkortikoider

Detta är en grupp hormoner reglerar blodtrycket och saltbalansen i kroppen. En av de viktigaste hormonerna i denna grupp heter aldosteron.

Glukokortikoider

Även detta är en grupp hormoner som reglerar omsättning av socker, fett och protein i kroppen. En av de viktigaste hormonerna i denna grupp är kortisol. Som ovan nämnt är kortisolet det som får dig att bland annat vakna till på morgonen. Det utsöndras även vid hög stress, både positiv som negativ stress.

Androgener

I binjurebarken bildas ett viktigt könshormon som heter androgener. Detta hormon påverkar utvecklingen av könsorganen.

Adrenalin och noradrenalin

Dessa hormoner bildas i binjuremärgen. Dessa hormoner är två varianter av stresshormoner som ökar kroppens blodtryck, blodsocker, vidgar luftrören och pupillerna. Dessa funktioner är för att kroppen ska klara av en extra påfrestning i en stressfull situation.

Bukspottkörteln

Bukspottkörteln sitter väldigt nära njurarna, men i anslutning till tarmarna då den utsöndrar olika hormoner för matsmältningen. I bukspottkörteln sitter även cellerna Lagerhans öarna där insulin och glukagon bildas.

Insulin

Detta hormon gör att kroppen kan ta upp socker som vi äter, och innebär att sockerhalten i blodet sjunker. Insulinet ser även till att cellerna kan ta upp nedbrutet protein och fett för energi in i cellerna. För låg produktion av insulin innebär att sockernivån i kroppen stiger, vilket i sin tur kan leda till inflammationer och eventuellt diabetes.

Glukagon

Detta hormon är ett motverkande hormon av insulinet. Det innebär att glukagonet ser till att blodsockernivån ökar i kroppen. Detta för att kroppen ska kunna reglera blodsockernivån så vi inte hamnar för högt eller för lågt.

Äggstockarna

I äggstockarna och äggblåsorna bildas både östrogen och progesteron, två viktiga könshormoner hos kvinnor. Kvinnor har även testosteron, men detta bildas inte i äggstockarna eller äggblåsorna.

Mag- och tarmkanalen

I mag-och tarmkanalen finns det hormonsbildande celler. Bland annat gastrin som ökar produktionen av magsyra för att man ska kunna smälta maten. Det produceras även sekretin som ökar sekretet från levern och bukspottkörteln som även det behövs till matsmältningen. Sen produceras även kolecystokinin som påverkar gallblåsan och bukspottkörteln.

Könshormonerna

Östrogen

Östrogenet har förutom stor påverkan på vår menscykel och fertilitet, även stor påverkan på skelettet och centrala nervsystemet. Förutom att östrogenet produceras i äggstockarna finns det även produktion i fettvävnaden. Det är därför hälsosamt för kvinnor som kommit in i klimakteriet i att ha lite fett på kroppen för att stötta östrogenproduktionen i kroppen. Östrogenet ses ofta som kvinnligt hormon, men även män har det. Östrogenet påverkar bland annat brösttillväxt, mjukare ansiktsdrag mm.

Östrogenet har även effekt på inlärning och minne, kontroll av ämnesomsättning och påverkan på vårt immunsystem. Östrogenet förekommer i olika former, varav vanligast ör östradiol, östron och östriol. Östradiol är den man mäter vid provtagning, och produceras i äggstockarna, binjuren och fettvävnad. Östradiol är den primära formen av östrogen under den fertila åldern, östron är den primära under klimakteriet och östriol är den primära under graviditet.

Låga nivåer av östrogen kan kvinnor vid näringsbrist och under/efter klimakteriet ha. Detta kan leda till flera besvär såsom infertilitet, vallningar/svettningar, benskörhet, störd sömn, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, trötthet, irration/nedstämdhet/humörsvägningar, vaginal torrhet och låg sexlust.

För höga nivåer av östrogen kan kvinnor med endometrios och PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) lida av. Detta innebär oregelbunden mens, menssmärtor, rikliga blödningar, minskad sexlust, viktuppgång (framför allt runt höft och midja), infertilitet och ökad risk för cancer.

Progesteron

Detta hormon har flera funktioner i kroppen. Förutom sin medverkan i menscykeln, är det även ett förhormon till östrogen, testosteron och kortikosteroider. För låga nivåer av progesteron innebär minskad funktion i äggstockarna, rubbad menscykel (amenorré) eller missfall under graviditet. För höga nivåer av progesteron kan innebära cystor i äggstockarna.

Testosteron

Detta hormon ser man vanligtvis som ett manligt hormon, men kvinnor har det också. Precis som att män också har östrogen och progesteron. Kvinnor som har höga nivåer av testosteron kan i vissa fall ha en diagnos som heter PCOS. Testosteronet är väsentligt i byggnaden av muskler, men även ett hormon som gör rösten mörkare, ökar hårbeväxtning och skarpare drag i ansiktet.

Det finns olika former av testosteron som man pratar om ifall de är bundet, fritt eller biolgiskt. Det fria testosteronet är inte bundet till annat ämne och ansvarar för sexuell funktion och muskeluppbyggnad. Det bundna testosteronet är bundet till proteiner och är mer en reserv i kroppen. De biologiska testosteronet är fritt och bundet till albumin, vilket utövar sina effekter på kroppens celler och vävnader. I vävnaderna omvandlas testosteron till enzymer, och i fettvävnad omvandlas det till östrogen. Symptom på låga testorsteronnivåer är bland annat nedstämdhet, orkeslöshet, minskad sexlust, minskad muskelmassa, ilska, irritation, sömnproblem och ökad fettmängd på kroppen.

FSH

FSH är en förkortning på follikelstimulerande hormon. Det är en otroligt viktig hormon vid graviditet och för att bilda könsceller. Detta hormon är som beskrivet i menscykeln ett tecken på fertilitet. Vid höga värden jämför man det tillsammans med östradiolvärdet, vilket innebär att om det är högt så har klimakteriet påbörjats. Låga värden innebär att ägglossningen inte riktigt funkar som de ska. Det kan också innebära att hypofysen och hypotalamus inte skickar signaler som de ska. FSH produceras nämligen i hypofysen och är avgörande för att ägg ska mogna inför ägglossningen.

LH

LH är en förkortning på luteiniserande hormon. Det hjälper till att reglera ägglossningen och produceras även det i hypofysen. Det arbetar tillsammans med FSH hormonet, som stimulerar att äggstocksfollikeln växer, men sedan är det LH hormonet som får ägget att släppa vid ägglossning. Det är sedan i tomma äggskalet som progesteron bildas för att upprätthålla en graviditet.

Höga värden av LH innebär ofta primär äggstocksvikt, alltså att det är fel på äggstockarna eller äggstocksutvecklingen. Låga värden av LH innebär ofta sekundär äggstocksvikt, alltså att hypofysen inte stimulerar äggstockarna att producera tillräckligt med LH hormon.

HCG

HCG är en förkortning på humant koriongonadotropin. Det är ett hormon som bildas i moderkakan när en kvinna är gravid. HCG finns i både urinen och blodet och detta hormon produceras väldigt tidigt i graviditeten, där man kan se en maximal topp av hormonet 9 dagar efter befruktningstillfället. Därefter sjunker HCG hormonet lite men håller sig på en konstant nivå under hela graviditeten. Man kan mäta HCG värdet vid misstänkt graviditet, men ett negativt test utesluter inte en graviditet då man kan ha gjort provtagningen för tätt inpå befruktningstillfället.

Höga värden av HCG brukar innebära graviditet, även om det har skett ett missfall, men även tumör i moderkakan. Låga värden av HCG brukar innebära att man ej är gravid, eller att man har genomfört provtagning för tätt inpå befruktningstillfället.