PMS / PMDS
Vad är PMS?
PMS står för premenstruellt syndrom och kommer vanligtvis dagarna/2 veckorna innan mensen. Vid ägglossningen sker ett skifte från höga östrogennivåer då man kan känna sig energisk och stark, till istället höga progesteronnivåer då vi kan känna oss ledsna, arga, godissugna. Vi kan också känna oss svullna i kroppen, brösten blir spända och ömma. Oftast försvinner dessa besvär när man börjar blöda då hormonnivåerna balanseras upp igen.
Vi får ofta höra att man är lite extra lättirriterad, lättretlig och nedstämd när man har PMS. Detta stämmer, men även mer/extra oro, trötthet, hungrig, huvudvärk, svårt att sova är tecken på PMS. Vissa får även fysiska besvär som ömma bröst eller svullen mage när man får PMS.
Det är ungefär 75-80% av alla kvinnor i Sverige som har eller har haft PMS-symptom.
Vad är PMDS?
PMDS är en svårare form av PMS kan man säga. Det står för premenstruellt dysforiskt syndrom. Dessa symptom är ofta rätt svåra och kan upplevas som depression eller ångest. Vissa upplever så illa ångest eller depression att det påverkar ens vardagliga liv. Det blir svårare att vara social, orka hitta på saker eller att man ofta hamnar i konflikter med andra.
Det är ungefär 3-5% av alla kvinnor som upplever PMDS.
1177 har gjort en lista på symptom som är relaterade till PMS/PMDS. Där skriver dom att ” För att få diagnosen PMDS så ska fem av symtomen ovan stämma in på dig. Ett ska vara bland de fyra översta.”
- Du känner dig irriterad och lättretlig.
- Du känner dig orolig och ångestfylld.
- Du får snabba humörsvängningar.
- Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.
- Du känner dig trött och får mindre energi.
- Du får svårare att sova eller sover mer än vanligt.
- Du känner dig överhopad eller att allt blir för mycket.
- Du får kroppsliga symtom som svullnad i kroppen, spänningar i brösten och huvudvärk.
- Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött.
Vem och varför får man PMS/PMDS?
Det är många personer som upplever problem redan från tonåren, men det är absolut vanligast när man börjar närma sig 30 år. Ibland kan även besvären bli jobbigare efter att du har fött barn. Det är inte helt fastställt varför man får PMS/PMDS. Men forskarna tror att det beror på överkänslighet av restprodukterna av progesteron.
När menscykeln skiftar från den follikulära fasen till den luteala fasen, i samband med ägglossningen, sker även skiftet mellan östrogen- och progesterondominans. Östrogenet är dominant under den follikulära fasen, medan progesteronet är dominant under luteala fasen.
I och med att östrogennivåerna sjunker sjunker även kroppens produktion av seratonin, ett hormon som signalerar välbefinnande till hjärnan. Forskarna tror även att det beror på att när progesteronet bryts ner i kroppen ökar halterna av restprodukten allopregnanolon. Dom som är känsliga för allopregnanolon är alltså därför mer sannorlika att få PMS/PMDS.
Är inte detta något som alla har?
Nej, det är faktiskt inte så här för alla personer. Man måste inte genomgå PMS eller PMDS. Det är så otroligt vanligt att man kanske tror att man ska ha PMS innan mensen, men det är ett tecken på obalans som du inte måste stå ut med.
”Menscykeln är en spegel av din allmänhälsa. Den är kopplad till allting annat och påverkas av vad du gör och äter. Den är ett uttryck för din vitalitet, en reflektion av sakernas tillstånd. En faktura för månadens förehavanden.”
Därför är detta någonting du kan du hjälp med. Genom informerade val, andra val och förändringar kan du lätta på din PMS/PMDS, och kanske till och med bli av med den.
Faktainnehållet i artikeln är verifierad med läkaren Ingegerd Lantz.
Publicerad: 2023-12-18
Referenser
Litteratur:
Professor Hovatta, Outi & Professor Landgren, Britt-Marie, Kvinna, upplaga 1, förlag: Albert Bonniers förlag AB, Stockholm.
Websidor:
Maciel, Idji. PMS. Umo. Uppdaterad: 2023-10-23.
https://www.umo.se/kroppen/mens/pms/
(hämtad: 2023-12-01)
Riktlinjer vid premenstruell dysforisk störning, PMDS. Janusinfo Region Stockholm. Uppdaterad: 2023-03-13
https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/kvinnosjukdomarochforlossning/kvinnosjukdomarochforlossning/riktlinjervidpremenstruelldysforiskstorningpmds.5.6081a39c160e9b387319f3.html
(hämtad: 2023-12-01)
Dragstedt, Lovisa. PMS och PMDS. 1177.se. Uppdaterad: 2023-10-17.
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hormoner/pms-och-pmds/
(hämtad: 2023-12-01)
PMS och PMDS. Rfsu. Uppdaterad: 2024-01-31.
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/kropp-och-kon/mens/pms/
(hämtad: 2024-01-31)
Born, Bertil. Umeåforskare är biologin bakom svår PMS på spåren. Umeå Universitet. Uppdaterad: 2011-12-12.
https://www.umu.se/nyheter/umeaforskare-ar-biologin-bakom-svar-pms-pa-sparen_5832049/
(hämtad: 2023-12-01)
Vulverine (Koos, Jenny). Kan du bota din PMS?. Vulverine. Uppdaterad: 2021-04-06.
(hämtad: 2023-12-01)