Hormoner reglerar bland annat ämnesomsättning, humör, reproduktion, och energinivåer. Kosten kan bidra till att stabilisera kroppens hormoner, men kosten kan också bidra till hormonella störningar. I denna artikel utforskar vi hur våra hormoner påverkas av vad vi stoppar i oss, med fokus på östrogen, fytoöstrogener, alkohol och fetter.

Kost och östrogen

Östrogen är en grupp hormoner som är avgörande för kvinnors hälsa. Nivåerna av östrogen kan påverkas av kosten. Vill du läsa mer om östrogen så kan du göra det här.

Fytoöstrogener

Vissa livsmedel innehåller fytoöstrogener, vilket är ett begrepp för växtämnen som liknar kroppens eget östrogen. Fytoöstrogener kan binda till östrogenreceptorer i däggdjurs celler. Exempel på livsmedel som innehåller fytoöstrogener är sojaprodukter (som tofu, sojabönor och tempeh), linfrön, och vissa fullkornsprodukter. En mindre del av fytoöstrogenerna man får i sig via kosten tas upp i kroppen, den största delen utsöndras genom mag-tarmkanalen och njurarna.

Positiva effekter av fytoöstrogener

• Lindring av klimakteriebesvär. Fytoöstrogener kan efterlikna kroppens egen östrogenverkan och ge viss lindring av klimakteriebesvär som värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor.

• Förbättrad benhälsa. Fytoöstrogener, särskilt isoflavoner från sojaprodukter, kan bidra till att öka bentätheten och minska risken för osteoporos genom att efterlikna östrogenets skyddande effekt på benvävnad. Detta är särskilt fördelaktigt för kvinnor som genomgått klimakteriet, eftersom de har ökad risk för benskörhet.

• Hjärthälsa. Fytoöstrogener kan förbättra nivåer av blodfetter genom att sänka LDL-kolesterol och höja HDL-kolesterol, vilket kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. De kan också förbättra blodkärlens funktion, vilket kan bidra till lägre blodtryck.

Negativa effekter av fytoöstrogener

• Hormonell obalans. Att konsumera stora mängder fytoöstrogener kan leda till hormonell obalans, särskilt hos personer med östrogenkänsliga tillstånd som bröstcancer eller endometrios. Fytoöstrogener kan stimulera eller hämma östrogenreceptorer, vilket kan påverka kroppens hormonella balans och potentiellt främja tillväxten av östrogenberoende tumörer .

• Sköldkörteln. Isoflavoner (en typ av fytoöstrogener) kan påverka sköldkörtelns funktion genom att hämma enzymet tyroperoxidas, som är nödvändigt för produktionen av sköldkörtelhormoner. Detta kan vara särskilt problematiskt för personer med sköldkörtelsjukdom.

• Mage och tarm. Att konsumera stora mängder livsmedel rika på fytoöstrogener kan leda till problem med magen, så som uppblåsthet, gaser, och diarré, särskilt hos individer som inte är vana vid hög fiber- och fytoöstrogenintag. Detta är ofta kopplat till sojaprodukter och baljväxter .

Alkohol

Alkohol kan höja östrogennivåerna genom att påverka leverns funktion och metabolism av hormoner. Leverns roll i att bryta ner östrogen hämmas av alkohol, vilket leder till högre cirkulerande nivåer av östrogen. Vidare kan alkohol öka aktiviteten av enzymet aromatas, som omvandlar androgener (som testosteron) till östrogen. Detta kan leda till högre östrogennivåer, särskilt hos kvinnor och män med högt alkoholintag.

Alkohol och bröstcancer

Det finns en stark koppling mellan alkoholintag och ökad risk för bröstcancer. Studier visar att kvinnor som konsumerar alkohol har högre nivåer av östrogen och andra könshormoner i blodet, vilket är en riskfaktor för utveckling av bröstcancer. En metaanalys från British Journal of Cancer rapporterade att risken för bröstcancer ökar med cirka 10% för varje 10 gram alkohol som konsumeras dagligen.

Alkohol och fertilitet

Höga nivåer av östrogen på grund av alkoholintag kan leda till oregelbundna menstruationscykler, ägglossningsproblem och svårigheter att bli gravid.

Fetter

Fetter spelar en central roll i hormonell hälsa genom deras inverkan på hormonproduktion, transport, och metabolism. Olika typer av fetter kan påverka kroppens hormonella balans på olika sätt, detta går vi igenom översiktligt nedan.

1. Mättade Fetter

– Källor: Animaliska produkter (smör, kött, mejeriprodukter), vissa vegetabiliska oljor (kokosolja, palmolja).
– Effekter: Mättade fetter bidrar till att öka nivåerna av kolesterol i kroppen. Kolesterol är ett fettämne som behövs för att kroppens celler ska fungera. Kolesterolet fungerar som en byggsten för steroidhormoner som testosteron, östrogen och progesteron. Höga nivåer av kolesterol vara skadligt och bidra till hälsorisker som hjärt- kärlsjukdom, inflammation och ökad fettansamling runt buken.

2. Enkelomättade Fetter

– Källor: Olivolja, rapsolja, nötter, avokado.
– Effekter: Enkelomättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten och bidra till hormonbalansen genom att minska inflammatoriska markörer och stabilisera blodsockernivåer.

3. Fleromättade Fetter (omega-3 och omega 6)

– Källor: Omega-3: Fet fisk linfröolja, valnötter.
Omega-6: solrosolja, majsolja, rapsolja
– Effekter: Omega-3 och omega-6 samspelar och därför är det viktigt att vi får i oss en bra balans av båda fetterna. Ofta finns det mer omega-6 än omega-3 i maten. Därför är det enklare att få i sig tillräckligt med omega-6. Omega-3-fettsyror har antiinflammatoriska effekter och kan stödja hormonell hälsa genom att minska nivåerna av stresshormonet kortisol och förbättra fettmetabolismen. Omega-6-fettsyror är viktiga för normal utveckling och funktion av hjärnan och nervsystemet. Forskning från 2022 visade att adekvata nivåer av omega-6 är viktiga för normal menstruation och fertilitet, eftersom de stödjer hälsosam ägglossning och endometriets funktion. En studie från 2022 kopplade högt intag av omega-6 till ökad inflammation och hormonella störningar som förvärrad PMS.

4. Transfetter

– Källor: Industriellt bearbetade fetter (margarin, processade bakverk), vissa snabbmatsprodukter.
– Effekter: Transfetter är kopplade till negativa hälsoeffekter, inklusive insulinresistens, inflammatoriska processer, och en obalans i hormoner som leptin och insulin.

Gluten

Gluten är ett protein som finns i spannmål som vete, korn och råg. Det är ett omtalat protein som ibland får ett oförtjänt dåligt rykte.

Hur gluten påverkar oss är individuellt och det är viktigt att skilja på de individer som har celiaki (glutenintolerans). För personer med celiaki orsakar gluten en immunreaktion som skadar tunntarmen, medan vissa andra som inte har celiaki kan ha en glutenkänslighet med symtom som magbesvär, trötthet och inflammation. I detta avsnitt kommer vi att diskutera gluten utifrån de individer som inte har celiaki.

NGCS

Forskningen om hur gluten påverkar hälsa och hormoner hos individer utan celiaki är fortfarande under utveckling. Ett område av intresse är icke-celiakisk glutenkänslighet (NCGS), vilket är ett begrepp för att beskriva individer som uppger symtom vid glutenintag – utan att ha celiaki eller veteallergi. Dessa symtom kan inkludera magbesvär, trötthet och huvudvärk. Även om NCGS inte skadar tunntarmen som celiaki gör, kan det påverka allmänt välbefinnande.

Det finns studier som föreslagit att gluten kan ha en inflammatorisk effekt på nervsystemet hos känsliga individer, vilket potentiellt kan påverka hormonbalansen. Dock är dessa samband ännu inte fullt ut förstådda, och mer forskning behövs för att fastställa direkta effekter av gluten på hormonella system hos personer utan celiaki.

En studie från 2015 undersökte om gluten orsakar symtom hos personer med självrapporterad NCGS. Studien genomfördes som en dubbelblind, placebokontrollerad, korsöverstudie där deltagarna först följde en kost låg på fermenterbara, kortkedjiga kolhydrater (FODMAPs) innan de slumpmässigt tilldelades gluten eller placebo. Resultaten visade att gluten inte orsakade signifikanta symtom eller inflammatoriska förändringar hos dessa individer. Detta antyder att vissa rapporterade symtom kopplat till gluten kan bero på andra komponenter i spannmål, snarare än på gluten i sig.

Sammanfattningsvis är evidensen för hur gluten påverkar hälsa och hormoner hos individer utan celiaki begränsad och ibland motsägelsefull. Idag finns inga tydliga belägg för att gluten skulle orsaka inflammation eller störa den hormonella hälsan hos individer som inte har celiaki. Om du upplever besvär med din hälsa och misstänker att gluten kan vara en bidragande orsak så kan det vara värt att konsultera en läkare eller dietist för att diskutera en eventuell utvärdering eller kostförändring.

Summering

Kosten är en kraftfull del av vår hälsa som påverkar våra hormoner. Genom att vara medveten om vilka livsmedel vi konsumerar kan vi stödja en balanserad hormonell hälsa. Fytoöstrogener från sojaprodukter och linfrön verkar kunna lindra klimakteriebesvär och förbättra benhälsan, men bör intas med måtta för att undvika hormonell obalans. Alkohol påverkar östrogennivåerna negativt och ökar risken för bröstcancer och fertilitetsproblem. Att välja rätt typ av fetter kan stödja hormonproduktionen och minska inflammation. Genom medvetna kostval kan vi främja en bättre hormonell balans och övergripande hälsa. Slutligen vill vi poängtera att det finns en stor individuell variation i näringsbehov och att din kropp är unik och med har unika behov.

Premenstruellt syndrom (PMS) påverkar många kvinnor världen över och orsakar en rad fysiska och psykiska symptom. För grundläggande information om vad PMS är för något finns en artikel att läsa här.  En växande mängd forskning tyder på att kost kan spela en viktig roll i att lindra dessa besvär. I denna artikel undersöker vi kopplingen mellan PMS och kost genom att fokusera på cravings, kost som kan lindra PMS, kost att undvika, och individuella skillnader.

Får vi cravings vid PMS och finns det en hormonell förklaring?

Cravings eller starka begär efter vissa livsmedel är vanliga under PMS. Dessa cravings beror på flera faktorer, inklusive hormonella förändringar och näringsbrister.

Progesteron och östrogen

Under lutealfasen, när PMS-symptomen uppstår, ökar nivåerna av progesteron medan östrogennivåerna sjunker. Dessa hormonella fluktuationer kan påverka aptitreglerande hormoner och signaler i hjärnan, vilket leder till ökad hunger och specifika cravings.

Serotonin

Studier har visat att kvinnor med PMS ofta har lägre serotoninnivåer eller en förändrad funktion av serotoninsystemet under lutealfasen av menstruationscykeln. Detta kan i sin tur kan leda till ökad aptit och cravings. Kolhydratrika livsmedel kan höja serotoninnivåerna snabbt och och därmed förbättra humöret tillfälligt.

Ghrelin och leptin

Ghrelin och leptin kallas ofta för våra aptithormoner, där ghrelin ökar hunger, och leptin minskar hunger. Leptin produceras av fettvävnad, medan ghrelin främst produceras i magsäcken och tunntarmen. Forskning har visat att både ghrelin- och leptinnivåerna kan variera under menstruationscykeln och eventuellt ha en koppling till PMS. Det finns studier som visat att ghrelinnivåerna är högre under lutealfasen, den fas då PMS-symtom vanligen uppträder. Detta skulle kunna vara kopplat till ökad hunger och cravings.

Finns det kost som kan lindra PMS?

Det finns flera livsmedel och näringsämnen där man undersökt dess påverkan på PMS.

Kalcium och vitamin D

Studier har visat att kvinnor som får tillräckligt med kalcium och har färre och mindre allvarliga PMS-symptom. En randomiserad kontrollstudie från 1998 fann att tillskott av kalcium kunde minska symtom som irritabilitet, depression och ömhet i brösten under lutealfasen. Vitamin D fyller en funktion genom att hjälpa till med kalciumabsorptionen.

Magnesium

Det finns viss evidens som antyder att ökat magnesiumintag kan lindra vissa symtom vid premenstruellt syndrom (PMS), men det är inte helt entydigt. En översikt och meta-analys om magnesium och PMS publicerad 2019 i tidskriften Nutrients fann att det fanns en viss positiv effekt av magnesiumtillskott på PMS-symtom, särskilt på fysiska och psykologiska symptom som smärta, svullnad, irritabilitet och depression. Dock noterade de att fler robusta randomiserade kontrollerade studier behövs för att styrka detta samband.

Vitamin B6

Vitamin B6 hjälper till med produktionen av neurotransmittorer som serotonin och dopamin. Flera studier har undersökt effekterna av vitamin B6 på PMS-symtom, och resultaten varierar. En översikt och meta-analys publicerad i tidskriften BMJ Open år 2019 fann att vitamin B6 kunde minska allvarlighetsgraden av PMS-symtom, särskilt humörsvängningar och irritabilitet.

Tryptofan

Tryptofan är en essentiell aminosyra som i kroppen sedan kan omvandlas till serotonin. Låga serotoninnivåer har kopplats till depression och ångest, som ofta kan förvärras under PMS. Utifrån denna fakta har föreslagits att tryptofan kan ha positiva effekter på PMS-symptom, särskilt de som är relaterade till humör och emotionell hälsa. En studie publicerad i Journal of Affective Disorders fann att kvinnor som tog tryptofantillskott upplevde en minskning av depressiva symtom under lutealfasen (perioden efter ägglossningen och före menstruationen). Här följer en rad livsmedel som är rika på tryptofan: ost, yoghurt, ägg, fisk, tofu, sojabönor, pumpafrön och sesamfrön.

Är det någon kost man bör undvika vid PMS?

Det finns inga specifika livsmedel som du måste undvika när du har PMS. Däremot finns några hållpunkter som kan vara bra att ha i åtanke.

Stabilt blodsocker

Snabba svängningar i blodsockernivåer kan leda till ökad irritabilitet och humörsvängningar, vilket är vanligt vid PMS. Genom att äta regelbundet och inkludera fullkorn, fett, proteiner, frukt och grönt hjälper du kroppen att hålla ett jämnt blodsocker.

Koffein

Det finns blandade forskningsresultat vad gäller hur koffein påverkar PMS. Somliga menar att koffeinet kan förvärra PMS-symtom medan andra studier inte kunnat visa några sådana samband. Det är väl känt att koffein påverkar centrala nervsystemet genom att blockera adenosinreceptorer, vilket kan öka vakenhet, men också ångest och irritabilitet. Om du lider av sömnproblem, ångest eller irritabilitet kan ett alternativ vara att testa att undvika koffein och se hur det påverkar just ditt mående.

Alkohol

Flera studier har visat att alkohol kan förstärka symtomen av PMS. Alkohol kan påverka hormonbalansen och därmed förvärra symtom som humörsvängningar, irritabilitet, trötthet och bröstspänningar. Det föreslås att alkoholens inverkan på levern kan påverka hormonernas metabolism, vilket kan förvärra PMS-symtom. Det är även väl känt att alkohol kan försämra sömnkvaliteten, vilket i sin tur kan förstärka PMS-symtom.

Vilka individuella skillnader finns?

PMS-symptom och deras intensitet varierar kraftigt mellan individer, vilket kan bero på flera faktorer.

Genetik

Genetiska faktorer kan påverka hur känslig en kvinna är för hormonella förändringar och därmed hur hon upplever PMS.

Livsstil

Stressnivåer, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kostvanor kan alla påverka intensiteten av PMS-symptom. Kvinnor som äter en balanserad kost, motionerar regelbundet och undviker hög långvarig stress tenderar att ha mindre allvarliga PMS-symptom.

Hormonnivåer

Individuella variationer i hormonnivåer och deras fluktuationer kan påverka hur kraftigt PMS-symptom upplevs .
Medicinska tillstånd: Kvinnor med underliggande medicinska tillstånd som bland annat sköldkörtelproblem, endometrios eller polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) kan uppleva mer uttalade PMS-symptom.

Slutsats

Kosten kan vara en del av att hantera och minska PMS-symptom. Att inkludera näringsämnen som kalcium, magnesium, vitamin B6 och omega-3 fettsyror, samt balansera blodsockernivåer och minska alkoholintag kan vara sätt att minska PMS-symtom. Det är dock viktigt att notera att individuella skillnader spelar en stor roll, och det bästa sättet att hantera PMS kan variera från person till person. Fortsatt forskning och individuell anpassning av kost och livsstil är nyckeln till att effektivt hantera PMS.

Definition av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning. Viloförbrukning är den energi din kropp gör av med om du enbart skulle ligga stilla i sängen en hel dag. Fysisk aktivitet kan alltså vara allt från promenader till att dammsuga, kratta löv, dansa, träna på gym, och mycket mer. I den här artikeln kommer vi att förklara hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar dina hormoner, och där med kan förbättra din hälsa.

5 minuters promenad

En promenad på 5 minuter, vid ett enstaka tillfälle, k an utlösa olika fysiologiska och hormonella svar i kroppen. För att läsa mer om hormonerna generellt hittar du artikeln om kroppens hormoner här.

Kortisol

• • När du tar en promenad kan kortisolnivåerna påverkas både direkt i stunden och långsiktigt. Under promenaden kan kortisolnivåerna minska tillfälligt, vilket kan leda till en känsla av avslappning och lugn. På lång sikt kan regelbunden fysisk aktivitet, inklusive promenader, hjälpa kroppen att minska och balansera kortisolnivåerna över tid. Detta minskar risken för negativa effekter av kronisk stress.

PS! Visste du att långvarigt höga kortisolnivåer kan påverka balansen mellan andra hormoner i kroppen, såsom östrogen och progesteron? Detta kan förvärra PMS-symtom eftersom hormonell obalans är en av de främsta orsakerna till PMS. Här kan du läsa mer om PMS.

Serotonin

• • Promenader kan öka produktionen av serotonin, en neurotransmittor som spelar en viktig roll i att reglera humör, sömn och aptit.

Visste du?
Högre serotoninnivåer kan vara gynnsamma vid både PMS (premenstruellt syndrom) och klimakteriebesvär på grund av serotoninets roll i regleringen av humör och känslor.

PMS och serotonin: Vid PMS finns det en koppling till låga serotoninnivåer, vilket kan bidra till de emotionella och fysiska symtomen som kvinnor upplever. Genom att öka serotoninnivåerna kan symptomen på PMS lindras. Serotonin kan hjälpa till att stabilisera humöret och minska känslor av ångest och depression som är vanliga vid PMS. Dessutom kan det bidra till att minska känsligheten för smärta och förbättra sömnen, vilket också är vanliga problem under denna tid.

Klimakteriebesvär och serotonin: Under klimakteriet genomgår kvinnor en minskning av östrogennivåerna. Denna minskning kan påverka serotoninproduktionen och resultera i symtom som humörsvängningar, ångest, och depression. Högre serotoninnivåer kan vara fördelaktiga för att lindra dessa symtom. Serotonin kan bidra till att förbättra humöret, minska ångest och hantera sömnproblem som är vanliga under klimakteriet. Det kan också bidra till att minska känsligheten för smärta och mildra värmevallningar och svettningar som är vanliga symtom vid klimakteriet.

Dopamin

• • Dopamin är en neurotransmittor som frisätts från nervceller i hjärnan. Forskning tyder på att fysisk aktivitet, inklusive promenader, kan öka produktionen av dopamin. Högre dopaminnivåer vara fördelaktiga vid både PMS och klimakteriebesvär genom att förbättra humöret, öka motivationen och minska känslor av ångest, irritabilitet och nedstämdhet.

Adrenalin och noradrenalin

• • En kort promenad kan öka frisättningen av adrenalin och noradrenalin, vilka är hormoner som momentant ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket. Dessa hormoner kan bidra till att öka energinivåerna och förbättra uppmärksamhet och vakenhet. Adrenalin och noradrenalin kan också ha en mild smärtstillande effekt och därigenom lindra vissa fysiska symtom som är förknippade med PMS, såsom huvudvärk och muskelvärk. Å andra sidan kan för mycket stresshormoner förvärra känslor av ångest och irritabilitet, vilket kan förvärra symtomen hos vissa kvinnor. Stresshormoner som adrenalin och noradrenalin påverka insulinresistens. Insulinresistens är ett tillstånd där kroppens celler inte svarar normalt på insulin, ett hormon som spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna. Detta kan i sin tur stimulera äggstockarna att producera överskott av manliga könshormoner, särskilt testosteron, vilket är en av de underliggande mekanismerna bakom PCOS.

Ghrelin och leptin

• • Även om effekterna av en kort promenad på dessa hormoner kan vara mindre märkbara på så kort tid, kan regelbunden fysisk aktivitet bidra till att reglera nivåerna av ghrelin (hungerhormon) och leptin (mättnadshormon), vilket kan påverka aptit och viktreglering på lång sikt. Efter några månader av regelbunden fysisk aktivitet kan dessa hormonella effekter bli märkbara.

Vilka effekter kan jag förvänta mig av promenader och när?

Efter en vecka med regelbundna promenader kan du uppleva minskad stress och förbättrad sömn, vilket kan bidra till att balansera hormoner som kortisol och melatonin.

Efter en månad kan du uppleva ökad energi och minskad PMS-relaterad irritabilitet.

Efter tre månader kan regelbundna promenader bidra till stabilisering av menstruationscykeln och minskade symtom på klimakteriebesvär som värmevallningar.

Styrketräning

Styrketräning med motstånd* i 30 minuter per tillfälle kan påverka många hormoner i kroppen. Här är en kort översikt om kvinnans fysiologiska och hormonella svar vid styrketräning.

*motstånd innebär att aktiviteten utförs med ett motstånd utöver den egna kroppsvikten. Exempelvis extra vikter eller gummiband som ger ett ökat motstånd.

Testosteron

• • Även om kvinnor generellt har lägre nivåer av testosteron än män, kan regelbunden styrketräning ändå leda till en viss ökning av testosteronnivåerna hos kvinnor. Denna ökning är vanligtvis mindre än den som observeras hos män, men den kan fortfarande bidra till muskeltillväxt och förbättrad fysisk kapacitet.

Östrogen

• • Regelbunden styrketräning över tid kan ha betydande och långvariga effekter på östrogennivåer hos kvinnor. Studier har visat att styrketräning kan bidra till att reglera östrogennivåer och potentiellt leda till en mer balanserad hormonprofil. En studieöversikt från 2018 framhävde de potentiella fördelarna med styrketräning för att förbättra hormonbalansen hos kvinnor, inklusive östrogenreglering. B. Det finns ingen tydlig definition av vad som räknas som regelbunden styrketräning i detta fall, men rekommendationerna är vanligtvis 2-4 träningspass per vecka över en 6-8 veckors period.

Tillväxthormon (GH)

• • Intensiv styrketräning stimulerar frisättningen av GH, vilket är avgörande för muskelreparation och fettmetabolism. Fettmetabolism är processen där kroppen bryter ned och använder fett för energi. GH har också en avgörande roll för tillväxt. Hos barn handlar det huvudsakligen om längdtillväxt, men hos både vuxna och barn bidrar GH till ökad muskelmassa, benstyrka och proteinproduktion i kroppen.

Insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1)

• • Styrketräning kan leda till en ökning av IGF-1-nivåerna, vilket samverkar med GH för att främja muskeltillväxt och reparation.

Kortisol

• • Under styrketräningspasset kan kortisolnivåerna tillfälligt öka på grund av stressen på kroppen. Vid regelbunden styrketräning kan dock kortisolnivåerna sjunka långsiktigt och bidra till att reglera kortisolnivåerna över tid. Detta kan leda till minskad stress och förbättrat välbefinnande.

Vilka effekter kan jag förvänta mig av styrketräning och när?

Efter en vecka med regelbunden styrketräning kan du uppleva ökat psykiskt välbefinnande och förbättrad metabolism, vilket kan bidra till att reglera hormoner som insulin.

Efter en månad kan du se ökad benstyrka och minskad PMS-relaterad trötthet.

Efter tre månader kan styrketräning bidra till ökad muskelstyrka och stabilisering av hormoner som östrogen och progesteron, vilket kan minska symtomen på PCOS och förbättra klimakteriebesvär som humörsvängningar.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis finns det ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och förbättrad hormonell balans hos kvinnor. Positiva effekter som tagits upp är stabilisering av menstruationscykeln, minskade PMS-symtom och mildare klimakteriebesvär genom att balansera hormonerna. Dessutom kan träning minska risken för PCOS och förbättra allmän livskvalitet genom att främja välmående och energi. Den fysiska aktiviteten skulle kunna demonstreras som en dirigent i en orkester. Dirigenten håller i taktpinnen och ser till att de olika instrumenten spelar i samklang. På liknande vid kan den fysiska aktiviteten bidra till att skapa harmoni mellan olika hormoner, vilket i sin tur kan bidra till ökat välbefinnande.

Hormonology vill betona vikten av att se träning som en form av egenvård för kvinnor i alla åldrar och hur detta kan vara en nyckel till en balanserad hormonell hälsa och ett ökat välmående. Fysisk aktivitet står som en pålitlig källa till styrka och stöd för kvinnohälsan. Hormonology vill påminna om den kraft som finns i att ta hand om sig själv.

Vad är PMS?

PMS står för premenstruellt syndrom och kommer vanligtvis dagarna/2 veckorna innan mensen. Vid ägglossningen sker ett skifte från höga östrogennivåer då man kan känna sig energisk och stark, till istället höga progesteronnivåer då vi kan känna oss ledsna, arga, godissugna. Vi kan också känna oss svullna i kroppen, brösten blir spända och ömma. Oftast försvinner dessa besvär när man börjar blöda då hormonnivåerna balanseras upp igen.

Vi får ofta höra att man är lite extra lättirriterad, lättretlig och nedstämd när man har PMS. Detta stämmer, men även mer/extra oro, trötthet, hungrig, huvudvärk, svårt att sova är tecken på PMS. Vissa får även fysiska besvär som ömma bröst eller svullen mage när man får PMS.

Det är ungefär 75-80% av alla kvinnor i Sverige som har eller har haft PMS-symptom.

Vad är PCOS?

PCOS är en förkortning på polycystiskt ovarialsyndrom. Det är ett begrepp för hormonell obalans som orsakas av äggstockarna. Detta innebär att kroppen har höga nivåer av testosteron i jämförelse med östrogen- och progesteronnivåerna, vilket leder till att äggstockarna inte mognar äggen tillräckligt mycket för att det ska bli en ägglossning. Det leder i sin tur till att mensen ofta blir oregelbunden eller helt uteblir då det inte skett någon ägglossning. Äldre kvinnor med PCOS har därför ofta fler ägg än kvinnor utan denna hormonrubbning, då äggen inte har mognat och ägglossning skett. Hormonrubbningen kan sitta på antingen ena eller båda äggstockarna. Detta drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder och kan komma periodvis genom livet. Hormonbalanserna påverkas av stress, livsvanor, trauma eller liknande. Vilket innebär att besvären kan försvåras under stressfyllda perioder i livet. Anledningen till detta är för att en binjurarna också producerar testosteron (androgener).

Orsaken till varför vissa kvinnor får PCOS är inte helt fastställt, men man tror att det beror på en insulinresistens och ärftliga faktorer. Det kan även vara kopplat till övervikt och diabetes typ 2, D-vitaminbrist, låg sköldkörtelfunktion med mera. Det kan även i långa loppet innebära att man får diabetes typ 2, graviditetsdiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och livmoderhalscancer.

Ungefär hälften av alla kvinnor med PCOS är överviktiga, som är en följd av insulinresistensen och förhöjda testosteronvärden. Tyvärr skapas en ond spiral då PCOS förvärras av övervikt. Vanligtvis kan minskad vikt bidra till att hormonerna balanseras. Detta är rekommenderat att göra via kostförändringar framför allt och många har blivit av med sin PCOS problematik genom kosten.

Det finns en massa hormontester man kan göra, utöver ultraljud, för att bekräfta PCO/PCOS. Bland annat kan man mäta hormonet Anti-Mullerskt hormon (AMH). AMH frigörs vid halvmogna ägg som inte fått lossna så i dessa fall ligger man högt på AMH. Man kan även mäta Sex hormone binding globulin (SHBG) då kvinnor med PCO/PCOS ligger lågt på detta transporthormon då det binder fritt testosteron och det finns inte tillräckligt med SHBG jämfört med testosteron i dessa kroppar. Låga värden av SHBG innebär att det finns en för hög nivå av biotillgängligt testosteron, vilket i kombination med tex zinkbrist leder till acne, håravfall, ökad hårbeväxtning mm.

Vad är mensvärk?

Mensvärk är en värk i livmodern som kan visas sig i nedre magen eller i nedre ryggen. För vissa strålar mensvärken ut i ljumskarna och låren. Mängden värk varierar otroligt mycket från person till person. De allra flesta personerna får mensvärk någon dag innan första blödningen eller under blödningen. Vissa får även mensvärk under ägglossningen (alltså normalt 2 veckor innan mensen).

Mensvärken kan komma när livmodern ska stöta ut cykelns endometrium, alltså livmoderslemhinnan, som inte kom till användning då du inte blev gravid. Livmodern är en muskel, men den består av glattmuskelatur så du kan inte styra om den ska dra ihop sig eller inte. För att livmodern ska kunna dra ihop sig och slappna av igen måste du ha bra nivåer av kalcium vs magnesium.

Hormonernas funktion

Hormonerna är dom som styr vad som händer i kroppen. Bland annat hur långa vi blir, när vi kommer in i puberteten och balanser av olika näringsämnen. Hormoner bildas i endokrina körtlar och särskilda celler som samarbetar med nervsystemet. Hormonerna transporteras via blodet till olika organ.

Hypofysen

Detta är den centrala hormonfabriken i kroppen. Den styr alla andra hormonbildande körtlar via hypotalamus och finns skyddad långt in i hjärnan bakom ögonen. Hypofysens uppgift är att skapa hormoner som säger åt de andra körtlarna vad dom ska göra via hypotalamus. Sedan skickar hypotalamus ut informationen vidare till de andra körtlarna.

I hypofysen bildas nedan hormoner:

Tillväxthormon

Tillväxthormonet är en av de hormoner som påverkar hur lång du blir. Men de påverkar även ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

Oxytocin

Detta hormon ger en känsla av välbehag. Det utsöndras när vi får beröring och ökar känslan av njutning, lugn och ro. Det är även detta hormon som startar värkarna vid förlossning och hjälper livmodern att dra ihop sig igen efter förlossning. Vid amningen hjälper oxytocin att dra samman körtlarna i brösten för att pressa ut mjölken. Även om oxytocin bildas i hypotalamus släpps det ut från hypofysen.

Endorfin

Detta hormon har man säkert hört talas om någon gång, tex ”endorfin-kick” efter träning eller orgasm. Det ger en känsla av välbehag såsom lust och lycka. Endorfinerna påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Det utsöndras vid skratt, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Det även minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkning, sänker blodtrycket och är bra för tarmarnas funktion. Det är ett hormon som ser till att vi tar hand om oss och mår bra av det.

Prolaktin

Detta hormon är som mest närvarande under graviditet och amning, då det påverkar mjölkkörtlarna i brösten. Det är detta hormon som ser till att bröstkörtlarna växer och bildar mjölk.

Antidiuretiskt hormon, ADH

Detta hormon ser till att njurarna suger upp vatten från urinen och tillbaka ut i blodet.

Tyreoideastimulerande hormon, TSH

Detta hormon säger åt sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, vilket i sin tur reglerar kroppens ämnesomsättning.

Tallkottkörteln

Denna körtel kallas även för epifysen och sitter i hjärnan. Här bildas hormonet melatonin som tillsammans med kortisolet hjälper kroppen in i en dygnsrytm att sova och vakna. Denna körtel påverkas av ljus och mörker, vilket innebär att när det blir mörkare omkring oss ökar produktionen av melatonin och vi känner oss trötta. När det sedan blir ljusare avtar melatoninet och kortisolet får oss att vakna av ljuset.

Sköldkörteln och bisköldkörtlarna

Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen. Den ser lite ut som ett par vingar med blåsor på sig. Väggarna av dessa blåsor är där det bildas hormoner. Sköldkörteln är en otroligt viktig körtel i kvinnans hormonella hälsa, så därför kommer det att ligga mer information i ett separat avsnitt.

Binjurarna

Njurarna sitter ungefär i mitten av magen. Ovanpå njurarna sitter binjurarna som består av en inre binjuremärg, och yttre av en binjurebark. Här bildas väldigt många hormoner som listas nedan:

Mineralkortikoider

Detta är en grupp hormoner reglerar blodtrycket och saltbalansen i kroppen. En av de viktigaste hormonerna i denna grupp heter aldosteron.

Glukokortikoider

Även detta är en grupp hormoner som reglerar omsättning av socker, fett och protein i kroppen. En av de viktigaste hormonerna i denna grupp är kortisol. Som ovan nämnt är kortisolet det som får dig att bland annat vakna till på morgonen. Det utsöndras även vid hög stress, både positiv som negativ stress.

Androgener

I binjurebarken bildas ett viktigt könshormon som heter androgener. Detta hormon påverkar utvecklingen av könsorganen.

Adrenalin och noradrenalin

Dessa hormoner bildas i binjuremärgen. Dessa hormoner är två varianter av stresshormoner som ökar kroppens blodtryck, blodsocker, vidgar luftrören och pupillerna. Dessa funktioner är för att kroppen ska klara av en extra påfrestning i en stressfull situation.

Bukspottkörteln

Bukspottkörteln sitter väldigt nära njurarna, men i anslutning till tarmarna då den utsöndrar olika hormoner för matsmältningen. I bukspottkörteln sitter även cellerna Lagerhans öarna där insulin och glukagon bildas.

Insulin

Detta hormon gör att kroppen kan ta upp socker som vi äter, och innebär att sockerhalten i blodet sjunker. Insulinet ser även till att cellerna kan ta upp nedbrutet protein och fett för energi in i cellerna. För låg produktion av insulin innebär att sockernivån i kroppen stiger, vilket i sin tur kan leda till inflammationer och eventuellt diabetes.

Glukagon

Detta hormon är ett motverkande hormon av insulinet. Det innebär att glukagonet ser till att blodsockernivån ökar i kroppen. Detta för att kroppen ska kunna reglera blodsockernivån så vi inte hamnar för högt eller för lågt.

Äggstockarna

I äggstockarna och äggblåsorna bildas både östrogen och progesteron, två viktiga könshormoner hos kvinnor. Kvinnor har även testosteron, men detta bildas inte i äggstockarna eller äggblåsorna.

Mag- och tarmkanalen

I mag-och tarmkanalen finns det hormonsbildande celler. Bland annat gastrin som ökar produktionen av magsyra för att man ska kunna smälta maten. Det produceras även sekretin som ökar sekretet från levern och bukspottkörteln som även det behövs till matsmältningen. Sen produceras även kolecystokinin som påverkar gallblåsan och bukspottkörteln.

Könshormonerna

Östrogen

Östrogenet har förutom stor påverkan på vår menscykel och fertilitet, även stor påverkan på skelettet och centrala nervsystemet. Förutom att östrogenet produceras i äggstockarna finns det även produktion i fettvävnaden. Det är därför hälsosamt för kvinnor som kommit in i klimakteriet i att ha lite fett på kroppen för att stötta östrogenproduktionen i kroppen. Östrogenet ses ofta som kvinnligt hormon, men även män har det. Östrogenet påverkar bland annat brösttillväxt, mjukare ansiktsdrag mm.

Östrogenet har även effekt på inlärning och minne, kontroll av ämnesomsättning och påverkan på vårt immunsystem. Östrogenet förekommer i olika former, varav vanligast ör östradiol, östron och östriol. Östradiol är den man mäter vid provtagning, och produceras i äggstockarna, binjuren och fettvävnad. Östradiol är den primära formen av östrogen under den fertila åldern, östron är den primära under klimakteriet och östriol är den primära under graviditet.

Låga nivåer av östrogen kan kvinnor vid näringsbrist och under/efter klimakteriet ha. Detta kan leda till flera besvär såsom infertilitet, vallningar/svettningar, benskörhet, störd sömn, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, trötthet, irration/nedstämdhet/humörsvägningar, vaginal torrhet och låg sexlust.

För höga nivåer av östrogen kan kvinnor med endometrios och PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) lida av. Detta innebär oregelbunden mens, menssmärtor, rikliga blödningar, minskad sexlust, viktuppgång (framför allt runt höft och midja), infertilitet och ökad risk för cancer.

Progesteron

Detta hormon har flera funktioner i kroppen. Förutom sin medverkan i menscykeln, är det även ett förhormon till östrogen, testosteron och kortikosteroider. För låga nivåer av progesteron innebär minskad funktion i äggstockarna, rubbad menscykel (amenorré) eller missfall under graviditet. För höga nivåer av progesteron kan innebära cystor i äggstockarna.

Testosteron

Detta hormon ser man vanligtvis som ett manligt hormon, men kvinnor har det också. Precis som att män också har östrogen och progesteron. Kvinnor som har höga nivåer av testosteron kan i vissa fall ha en diagnos som heter PCOS. Testosteronet är väsentligt i byggnaden av muskler, men även ett hormon som gör rösten mörkare, ökar hårbeväxtning och skarpare drag i ansiktet.

Det finns olika former av testosteron som man pratar om ifall de är bundet, fritt eller biolgiskt. Det fria testosteronet är inte bundet till annat ämne och ansvarar för sexuell funktion och muskeluppbyggnad. Det bundna testosteronet är bundet till proteiner och är mer en reserv i kroppen. De biologiska testosteronet är fritt och bundet till albumin, vilket utövar sina effekter på kroppens celler och vävnader. I vävnaderna omvandlas testosteron till enzymer, och i fettvävnad omvandlas det till östrogen. Symptom på låga testorsteronnivåer är bland annat nedstämdhet, orkeslöshet, minskad sexlust, minskad muskelmassa, ilska, irritation, sömnproblem och ökad fettmängd på kroppen.

FSH

FSH är en förkortning på follikelstimulerande hormon. Det är en otroligt viktig hormon vid graviditet och för att bilda könsceller. Detta hormon är som beskrivet i menscykeln ett tecken på fertilitet. Vid höga värden jämför man det tillsammans med östradiolvärdet, vilket innebär att om det är högt så har klimakteriet påbörjats. Låga värden innebär att ägglossningen inte riktigt funkar som de ska. Det kan också innebära att hypofysen och hypotalamus inte skickar signaler som de ska. FSH produceras nämligen i hypofysen och är avgörande för att ägg ska mogna inför ägglossningen.

LH

LH är en förkortning på luteiniserande hormon. Det hjälper till att reglera ägglossningen och produceras även det i hypofysen. Det arbetar tillsammans med FSH hormonet, som stimulerar att äggstocksfollikeln växer, men sedan är det LH hormonet som får ägget att släppa vid ägglossning. Det är sedan i tomma äggskalet som progesteron bildas för att upprätthålla en graviditet.

Höga värden av LH innebär ofta primär äggstocksvikt, alltså att det är fel på äggstockarna eller äggstocksutvecklingen. Låga värden av LH innebär ofta sekundär äggstocksvikt, alltså att hypofysen inte stimulerar äggstockarna att producera tillräckligt med LH hormon.

HCG

HCG är en förkortning på humant koriongonadotropin. Det är ett hormon som bildas i moderkakan när en kvinna är gravid. HCG finns i både urinen och blodet och detta hormon produceras väldigt tidigt i graviditeten, där man kan se en maximal topp av hormonet 9 dagar efter befruktningstillfället. Därefter sjunker HCG hormonet lite men håller sig på en konstant nivå under hela graviditeten. Man kan mäta HCG värdet vid misstänkt graviditet, men ett negativt test utesluter inte en graviditet då man kan ha gjort provtagningen för tätt inpå befruktningstillfället.

Höga värden av HCG brukar innebära graviditet, även om det har skett ett missfall, men även tumör i moderkakan. Låga värden av HCG brukar innebära att man ej är gravid, eller att man har genomfört provtagning för tätt inpå befruktningstillfället.

Vad är endometrios?

Endometrios innebär att livmoderslemhinnan, eller celler av livmoderslemhinnan (endometriet) finns utanför livmodern. Detta kan orsaka otrolig smärta och vara svårt att få bukt på. Det är vanligt att symptomen börjar redan i tonåren, men mängden smärta och vilka symptom man har varierar från person till person.

Endometriet utanför livmodern skapar inflammationer som i sin tur kan skapa sammanväxtningar, smärta och ärrvävnad. Detta kan sprida sig väldigt spritt runtom i buken och sätta sig på äggledare, äggstockar, tarmar, urinblåsan och utanpå livmodern. I sällsynta fall har man hittat endometriosceller i gamla operationsärr runtom i kroppen och även i lungorna. Det finns en annan version av endometrios som kallas adenomyos som innebär att endometriosceller växer inne i livmoderväggen.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet kallas även för övergångsåldern. I det stora hela innebär klimakteriet att kvinnan slutar få sin mens, och därmed att kunna få barn. Den sista mensen faller i genomsnitt mellan 50-51 år för kvinnor i Sverige och det är detta som kallas för klimakteriet. Man räknar att en kvinna är i klimakteriet om man inte har haft någon mens på 12 månader. Cirka fem år innan mensen avslutas brukar man uppleva olika symptom och förändringar i samband med detta, denna fas kallas förklimateriet. Resten av livet efter klimakteriet är man efter klimakteriet.

Åldern för när kvinnor kommer in i klimakteriet har inte ändrats på flera hundra år. Den enda faktorn som påverkar är rökning, och det gör att klimakteriet inträffar några år tidigare än vad de annars hade gjort.

Dock finns det kvinnor som går in i klimakteriet mycket tidigare, och andra även senare. Vissa får mycket symptom som påverkar deras vardag och andra känner knappt av det. Vissa har en väldigt kort period av symptom och andra har mer eller mindre besvären under många år. Det är därför viktigt att du känner din kropp och tar hjälp om du får besvär som påverkar dig.

Klimakteriet innebär att dina hormonnivåer rubbas och du slutar få din ägglossning, det är därför din mens slutar upp. Det är speciellt samspelet mellan mellanhjärnan, hypofysen och äggstockarna. Det första som händer är att mensen blir oregelbunden och progesteronnivåerna sjunker. Därefter sjunker östrogennivåerna och det gör att mensen kommer med allt större mellanrum. Det är också vanligt med rikliga blödningar under denna tid. Även nivåerna av testosteron sänks då en del produceras i äggstockarna, medan en del produceras i binjurarna.

Att bli gravid

En graviditet innebär i korta drag att ett eller flera ägg hon kvinnan har blivit befruktat med en eller flera spermier från en man, vilket kroppen ger näring till att bli en ny människa. Medan processen är ganska komplex för kroppen finns det mycket som man kan tänka på inför, under och efter förlossningen. Denna information är mer riktad till dig om försöker förstå fertilitet och redskap för att bli gravid. Har du ingen önskan efter barn, eller vill undvika graviditet nu föreslår vi att du läser texten om menscykeln för att förstå ägglossning och fertilitet.

För det är inte alla som vill ha barn, har denna längtan som många pratar om. Och sen finns det många som känner att en graviditet just nu inte är optimalt. Vi är alla olika, och det finns inget rätt och fel i frågan.

Det finns flera olika sätt att bli gravid på, men i slutändan är det en spermie som befruktar ett ägg, och det vanligaste sättet är genom penetrerande sex helt enkelt. När ett ägg har blivit befruktat finns det tiden innan graviditeten, sedan tre olika faser av graviditeten, sedan kommer förlossningen och sedan kommer efter förlossningen (ofta nämnt enligt engelska namnet postpartum). Nedan är en relativt översiktlig genomgång av alla dessa faser och vad som händer i kroppen.

Innan graviditet

Tiden innan du blir gravid, eller försöker bli gravid, handlar mycket om att stärka kroppen på olika sätt. Mycket togs upp i texten om menscykeln då en rutinmässig och hälsosam menscykel är en förutsättning för att bli gravid. Som vi sa i den texten så tyder en obalanserad menscykel på sämre vitalitet och fertilitet. Det innebär att kroppen signalerar till dig att någonting är ur balans, kanske stress, näringsbrist eller annat, vilket gör att kroppen inte är stark nog för att hålla en graviditet. Därför är detta en av de första sakerna som måste funka då du måste ha en ägglossning för att kunna bli gravid.

Utöver menscykeln kan alkohol, tobak, levnadsvanor, könssjukdomar, övriga sjukdomar, arv och miljö också påverka chanserna att bli gravid. Det är en fördel om man har hälsosamma levnadsvanor så tidigt som möjligt i livet, men det är aldrig för sent.

Även om menscykeln kan börja redan runt 11 års ålder är kvinnan som mest fertil mellan 22-35 års ålder. Efter 35 år minskar fertiliteten och avslutas helt efter klimakteriet. Efter 35 år ökar även vissa risker under graviditeten, även om det också kan gå bra.

Graviditeten sker i samband med ägglossningen. Tänk på att en spermie kan leva kvar i livmodern i upp till 5 dygn. Detta innebär att om du hade sex upp till 5 dagar innan eller efter din ägglossning kan du bli gravid. Genom att kartlägga din menscykel, lära dig mer om fertila tecken och hur just din kropp funkar ökar chanserna att tajma ägglossningen och bli gravid.

Som ovan nämnt är levnadsvanor otroligt starkt påverkande av fertiliteten och chanserna att bli gravid, då kroppen måste vara stark för att kunna ägglossa. Därför är rörelse och motion en viktig del i det. Detta gäller både för mannen och kvinnan som ska bidra till ett barn. Tillräcklig rörelse och motion ger bättre kvalité på spermie och ägg. Allt från vardagspromenader, gym, löpning eller hobbys som får dig att röra på kroppen och någon gång ibland få ökad puls är positivt för graviditet. Dock är överträning negativt för ägglossningen då kroppen kommer känna av en alldeles för stor påfrestning istället. Men att göra någonting varje dag är lagom!

Inom levnadsvanor ingår även tobak, alkohol och droger. Särskilt tobak och droger är någonting du bör undvika oavsett vad för en hälsosam livsstil, men det blir desto viktigare under graviditeten. Om du avstår från tobak, alkohol och droger och istället fokuserar på hälsosam mat och kost ökar det chanserna att bli gravid. Avstå från flera koppar kaffe (för högt koffein-intag på mer än 500mg/dag) kan vara negativt, ät mycket frukt, grönsaker, fisk, fullkorn, protein och järn så skapar du goda förutsättningar för graviditet.

Det är inte ovanligt att det trotts detta tar tid att bli gravid. Detta kan bero på flera olika anledningar. Bland annat provrörsbefruktning, IVF.

Graviditeten

Från dagen du blev gravid börjar din graviditet. I genomsnitt är en graviditet 40 veckor. Dessa 40 veckor är indelade i tre perioder, dessa perioder kallas trimesters, där varje period är ungefär 3 månader var. Under alla dessa perioder kan kvinnan uppleva problem med illamående, trötthet, smärta och hormonnivåerna svajar. Detta är normalt tyvärr, men ju mer man förstår vad det beror på desto mer hjälp kan man få.

Första perioder / first trimester – vecka 1-14

Eftersom att det ibland kan vara svårt att veta när graviditeten skede precis brukar man räkna från den senaste mensens första dag. Denna period innebär stora förändringar i din kropp, såsom ökad blodmängd, svullna bröst, hormonnivåerna ändras och barnet i livmodern börjar skapas. De första celldelningen och organ utvecklas.

Du kanske har hört att man inte ska berätta om sin graviditet innan vecka 12, och detta beror på att graviditeten är relativt skör fram till dess, då risken för missfall är relativt hög. Med detta vill vi säga att alla ska göra som dom vill. Vill man berätta eller inte är upp till var och en!

För vissa kvinnor är denna period förknippad med mycket illamående och trötthet.

Andra perioder / second trimester – vecka 15-28

Från och med denna period utsöndras hormonet relaxin vilket gör vårt bäcken mer rörligt och poröst. Vissa får problem med så kallad foglossning och har extremt ont. Från vecka 16 börjar livmodern att öva på sammandragningar och det upplevs ofta som spänt.

Runt vecka 20 kan man känna dom första rörelserna från livmodern och detta brukar för många vara en milstolpe att komma tid.

Tredje perioden / third trimester – vecka 29-barnet föds

Under denna period är barnet mer eller mindre färdigskapat, och denna period är till för att barnet ska växa och gå upp i vikt. En för tidig födelse, alltså födelse innan vecka 37, innebär såklart risker, men barnet har goda chanser att överleva. Det är viktigt att under denna period lägga märket till barnets rörelsemönster, vilka tider på dygnet och på vilket sätt barnet rör sig.

De kvinnor som kanske fick en paus med sina besvär under andra perioden kan lätt få tillbaka dom nu igen. Väldigt vanligt att man sover dåligt och kroppen svullnar.