Kroppens hormoner

 

 

Hormonernas funktion

Hormonerna är dom som styr vad som händer i kroppen. Bland annat hur långa vi blir, när vi kommer in i puberteten och balanser av olika näringsämnen. Hormoner bildas i endokrina körtlar och särskilda celler som samarbetar med nervsystemet. Hormonerna transporteras via blodet till olika organ.

 

 

 

Hypofysen

Detta är den centrala hormonfabriken i kroppen. Den styr alla andra hormonbildande körtlar via hypotalamus och finns skyddad långt in i hjärnan bakom ögonen. Hypofysens uppgift är att skapa hormoner som säger åt de andra körtlarna vad dom ska göra via hypotalamus. Sedan skickar hypotalamus ut informationen vidare till de andra körtlarna.

I hypofysen bildas nedan hormoner:

 

Tillväxthormon

Tillväxthormonet är en av de hormoner som påverkar hur lång du blir. Men de påverkar även ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

 

Oxytocin

Detta hormon ger en känsla av välbehag. Det utsöndras när vi får beröring och ökar känslan av njutning, lugn och ro. Det är även detta hormon som startar värkarna vid förlossning och hjälper livmodern att dra ihop sig igen efter förlossning. Vid amningen hjälper oxytocin att dra samman körtlarna i brösten för att pressa ut mjölken. Även om oxytocin bildas i hypotalamus släpps det ut från hypofysen.

 

Endorfin

Detta hormon har man säkert hört talas om någon gång, tex ”endorfin-kick” efter träning eller orgasm. Det ger en känsla av välbehag såsom lust och lycka. Endorfinerna påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Det utsöndras vid skratt, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Det även minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkning, sänker blodtrycket och är bra för tarmarnas funktion. Det är ett hormon som ser till att vi tar hand om oss och mår bra av det.

 

Prolaktin

Detta hormon är som mest närvarande under graviditet och amning, då det påverkar mjölkkörtlarna i brösten. Det är detta hormon som ser till att bröstkörtlarna växer och bildar mjölk.

 

Antidiuretiskt hormon, ADH

Detta hormon ser till att njurarna suger upp vatten från urinen och tillbaka ut i blodet.

 

Tyreoideastimulerande hormon, TSH

Detta hormon säger åt sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, vilket i sin tur reglerar kroppens ämnesomsättning.

 

 

Tallkottkörteln

Denna körtel kallas även för epifysen och sitter i hjärnan. Här bildas hormonet melatonin som tillsammans med kortisolet hjälper kroppen in i en dygnsrytm att sova och vakna. Denna körtel påverkas av ljus och mörker, vilket innebär att när det blir mörkare omkring oss ökar produktionen av melatonin och vi känner oss trötta. När det sedan blir ljusare avtar melatoninet och kortisolet får oss att vakna av ljuset.

 

 

Sköldkörteln och bisköldkörtlarna

Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen. Den ser lite ut som ett par vingar med blåsor på sig. Väggarna av dessa blåsor är där det bildas hormoner. Sköldkörteln är en otroligt viktig körtel i kvinnans hormonella hälsa, så därför kommer det att ligga mer information i ett separat avsnitt.

 

 

Binjurarna

Njurarna sitter ungefär i mitten av magen. Ovanpå njurarna sitter binjurarna som består av en inre binjuremärg, och yttre av en binjurebark. Här bildas väldigt många hormoner som listas nedan:

 

Mineralkortikoider

Detta är en grupp hormoner reglerar blodtrycket och saltbalansen i kroppen. En av de viktigaste hormonerna i denna grupp heter aldosteron.

 

Glukokortikoider

Även detta är en grupp hormoner som reglerar omsättning av socker, fett och protein i kroppen. En av de viktigaste hormonerna i denna grupp är kortisol. Som ovan nämnt är kortisolet det som får dig att bland annat vakna till på morgonen. Det utsöndras även vid hög stress, både positiv som negativ stress.

 

Androgener

I binjurebarken bildas ett viktigt könshormon som heter androgener. Detta hormon påverkar utvecklingen av könsorganen.

 

Adrenalin och noradrenalin

Dessa hormoner bildas i binjuremärgen. Dessa hormoner är två varianter av stresshormoner som ökar kroppens blodtryck, blodsocker, vidgar luftrören och pupillerna. Dessa funktioner är för att kroppen ska klara av en extra påfrestning i en stressfull situation.

 

 

Bukspottkörteln

Bukspottkörteln sitter väldigt nära njurarna, men i anslutning till tarmarna då den utsöndrar olika hormoner för matsmältningen. I bukspottkörteln sitter även cellerna Lagerhans öarna där insulin och glukagon bildas.

 

Insulin

Detta hormon gör att kroppen kan ta upp socker som vi äter, och innebär att sockerhalten i blodet sjunker. Insulinet ser även till att cellerna kan ta upp nedbrutet protein och fett för energi in i cellerna. För låg produktion av insulin innebär att sockernivån i kroppen stiger, vilket i sin tur kan leda till inflammationer och eventuellt diabetes.

 

Glukagon

Detta hormon är ett motverkande hormon av insulinet. Det innebär att glukagonet ser till att blodsockernivån ökar i kroppen. Detta för att kroppen ska kunna reglera blodsockernivån så vi inte hamnar för högt eller för lågt.

 

 

Äggstockarna

I äggstockarna och äggblåsorna bildas både östrogen och progesteron, två viktiga könshormoner hos kvinnor. Kvinnor har även testosteron, men detta bildas inte i äggstockarna eller äggblåsorna.

 

 

Mag- och tarmkanalen

I mag-och tarmkanalen finns det hormonsbildande celler. Bland annat gastrin som ökar produktionen av magsyra för att man ska kunna smälta maten. Det produceras även sekretin som ökar sekretet från levern och bukspottkörteln som även det behövs till matsmältningen. Sen produceras även kolecystokinin som påverkar gallblåsan och bukspottkörteln.

 

 

Könshormonerna

Östrogen

Östrogenet har förutom stor påverkan på vår menscykel och fertilitet, även stor påverkan på skelettet och centrala nervsystemet. Förutom att östrogenet produceras i äggstockarna finns det även produktion i fettvävnaden. Det är därför hälsosamt för kvinnor som kommit in i klimakteriet i att ha lite fett på kroppen för att stötta östrogenproduktionen i kroppen. Östrogenet ses ofta som kvinnligt hormon, men även män har det. Östrogenet påverkar bland annat brösttillväxt, mjukare ansiktsdrag mm.

Östrogenet har även effekt på inlärning och minne, kontroll av ämnesomsättning och påverkan på vårt immunsystem. Östrogenet förekommer i olika former, varav vanligast ör östradiol, östron och östriol. Östradiol är den man mäter vid provtagning, och produceras i äggstockarna, binjuren och fettvävnad. Östradiol är den primära formen av östrogen under den fertila åldern, östron är den primära under klimakteriet och östriol är den primära under graviditet.

Låga nivåer av östrogen kan kvinnor vid näringsbrist och under/efter klimakteriet ha. Detta kan leda till flera besvär såsom infertilitet, vallningar/svettningar, benskörhet, störd sömn, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, trötthet, irration/nedstämdhet/humörsvägningar, vaginal torrhet och låg sexlust.

För höga nivåer av östrogen kan kvinnor med endometrios och PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) lida av. Detta innebär oregelbunden mens, menssmärtor, rikliga blödningar, minskad sexlust, viktuppgång (framför allt runt höft och midja), infertilitet och ökad risk för cancer.

 

 

Progesteron

Detta hormon har flera funktioner i kroppen. Förutom sin medverkan i menscykeln, är det även ett förhormon till östrogen, testosteron och kortikosteroider. För låga nivåer av progesteron innebär minskad funktion i äggstockarna, rubbad menscykel (amenorré) eller missfall under graviditet. För höga nivåer av progesteron kan innebära cystor i äggstockarna.

 

 

Testosteron

Detta hormon ser man vanligtvis som ett manligt hormon, men kvinnor har det också. Precis som att män också har östrogen och progesteron. Kvinnor som har höga nivåer av testosteron kan i vissa fall ha en diagnos som heter PCOS. Testosteronet är väsentligt i byggnaden av muskler, men även ett hormon som gör rösten mörkare, ökar hårbeväxtning och skarpare drag i ansiktet.

 

Det finns olika former av testosteron som man pratar om ifall de är bundet, fritt eller biolgiskt. Det fria testosteronet är inte bundet till annat ämne och ansvarar för sexuell funktion och muskeluppbyggnad. Det bundna testosteronet är bundet till proteiner och är mer en reserv i kroppen. De biologiska testosteronet är fritt och bundet till albumin, vilket utövar sina effekter på kroppens celler och vävnader. I vävnaderna omvandlas testosteron till enzymer, och i fettvävnad omvandlas det till östrogen. Symptom på låga testorsteronnivåer är bland annat nedstämdhet, orkeslöshet, minskad sexlust, minskad muskelmassa, ilska, irritation, sömnproblem och ökad fettmängd på kroppen.

 

 

FSH

FSH är en förkortning på follikelstimulerande hormon. Det är en otroligt viktig hormon vid graviditet och för att bilda könsceller. Detta hormon är som beskrivet i menscykeln ett tecken på fertilitet. Vid höga värden jämför man det tillsammans med östradiolvärdet, vilket innebär att om det är högt så har klimakteriet påbörjats. Låga värden innebär att ägglossningen inte riktigt funkar som de ska. Det kan också innebära att hypofysen och hypotalamus inte skickar signaler som de ska. FSH produceras nämligen i hypofysen och är avgörande för att ägg ska mogna inför ägglossningen.

 

 

LH

LH är en förkortning på luteiniserande hormon. Det hjälper till att reglera ägglossningen och produceras även det i hypofysen. Det arbetar tillsammans med FSH hormonet, som stimulerar att äggstocksfollikeln växer, men sedan är det LH hormonet som får ägget att släppa vid ägglossning. Det är sedan i tomma äggskalet som progesteron bildas för att upprätthålla en graviditet.

 

Höga värden av LH innebär ofta primär äggstocksvikt, alltså att det är fel på äggstockarna eller äggstocksutvecklingen. Låga värden av LH innebär ofta sekundär äggstocksvikt, alltså att hypofysen inte stimulerar äggstockarna att producera tillräckligt med LH hormon.

 

 

HCG

HCG är en förkortning på humant koriongonadotropin. Det är ett hormon som bildas i moderkakan när en kvinna är gravid. HCG finns i både urinen och blodet och detta hormon produceras väldigt tidigt i graviditeten, där man kan se en maximal topp av hormonet 9 dagar efter befruktningstillfället. Därefter sjunker HCG hormonet lite men håller sig på en konstant nivå under hela graviditeten. Man kan mäta HCG värdet vid misstänkt graviditet, men ett negativt test utesluter inte en graviditet då man kan ha gjort provtagningen för tätt inpå befruktningstillfället.

 

Höga värden av HCG brukar innebära graviditet, även om det har skett ett missfall, men även tumör i moderkakan. Låga värden av HCG brukar innebära att man ej är gravid, eller att man har genomfört provtagning för tätt inpå befruktningstillfället.

 

 

 

 

 

Faktainnehållet i artikeln är verifierad med läkaren Ingegerd Lantz.