Behandling vid klimakteriella besvär

 

Sju av tio kvinnor i klimakteriet upplever värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Dessa symtom kan börja redan före menopaus och kvarstår i genomsnitt fem år, men vissa har besvär betydligt längre. En tredjedel av alla kvinnor i övergångsåldern söker behandling. Den forskning som finns idag visar att hormonbehandling är den mest effektiva metoden, även om det finns flera alternativa behandlingar för att lindra symtomen. Fördelarna med hormonell behandling blir som mest gynnsamma om behandlingen påbörjas nära menopaus. Behandlingstiden bör anpassas individuellt och omvärderas regelbundet. Det finns även alternativa behandlingar samt livsstilsfaktorer som kan påverka symtomen. Valet av behandling bör anpassas efter individuella behov och medicinska förutsättningar. Denna artikel ger en vetenskapligt baserad översikt över olika behandlingsalternativ för klimakteriella besvär, deras för- och nackdelar samt vilka symtom som kan behandlas. Observera att denna information är övergripande och att du bör konsultera en läkare för en individuell bedömning innan du påbörjar en behandling. Vill du läsa mer om klimakteriet kan du göra det här.

 

 

Hormonell behandling (HRT)

Hormonbehandling (HRT, Hormone Replacement Therapy) är en av de mest effektiva metoderna för att lindra klimakteriebesvär inom den västerländska medicinen. Den kan administreras i form av tabletter, plåster, spray, gel eller vaginala preparat och syftar till att ersätta de minskade nivåerna av östrogen och i vissa fall progesteron. Systemiska preparat (de som tas oralt) har visat sig vara mycket effektiva mot värmevallningar och svettningar. Kvinnor som kommit i klimakteriet före 45 års ålder ska alltid erbjudas substitutionsbehandling med estradiol till åtminstone 50-årsåldern, om inga särskilda individuella hälsotillstånd förhindrar detta. Hormonbehandlingen till dessa unga kvinnor syftar i första hand till att minska risken för benskörhet och hjärt- kärlsjukdom. I regel ska alla kvinnor som behandlas systemiskt med estradiol och som har kvar sin livmoder ska också ha gestagentillägg för att skydda livmoderslemhinna mot onormal tillväxt och cancer.

 

 

Olika typer av HRT och deras risker

Östrogen enbart

• Passar för: Kvinnor som genomgått hysterektomi (borttagning av livmodern), eftersom de inte behöver progesteron för att skydda livmoderslemhinnan.
• Fördelar: Effektiv lindring av klimakteriesymtom och skydd mot benskörhet.
• Risker: Liten eller ingen ökad risk för bröstcancer, men viss ökad risk för stroke och blodpropp vid användning av orala tabletter.

 

Kombinerad HRT (östrogen + progesteron)

• Passar för: Kvinnor med intakt livmoder, eftersom progesteron skyddar mot livmodercancer.
• Fördelar: Effektiv lindring av värmevallningar och skydd mot benskörhet.
• Risker: Ökad risk för bröstcancer vid långvarig användning. Studier visar att risken är cirka 7 extra fall av bröstcancer per 1000 kvinnor efter fem års användning. Alltså en mycket liten riskökning. Man ger dock inte dessa preparat till individer som tidigare haft eller har bröstcancer.

 

Testosteron

• Passar för: Kvinnor i klimakteriet med låg sexlust som inte förbättras av östrogenbehandling.
• Fördelar: Kan öka sexuell lust. Kan förbättra energi, motivation och välbefinnande hos vissa kvinnor.
• Risker: Kan orsaka akne, ökad kroppsbehåring och fettökning vid ökad dos.
Långtidseffekter på hjärta och kärl är ännu inte helt klarlagda.

 

Hormonplåster och gel

Hormonplåster och gel är systemiska former av hormonbehandling (HRT) som tillför östrogen genom huden. De kallas transdermala eftersom hormonet absorberas genom huden och går direkt in i blodcirkulationen, utan att passera levern först.
• Passar för: Kvinnor som vill undvika ökad risk för blodpropp som ses vid orala preparat.
• Fördelar: Mindre påverkan på levern och lägre risk för blodpropp jämfört med tabletter.
• Risker: Lägre, men fortfarande viss ökad risk för bröstcancer vid långvarig användning.

 

Fördelar med HRT

• Effektiv lindring av värmevallningar och svettningar.
• Skydd mot osteoporos genom att bromsa benförlusten. Kroppen har en konstant process av benuppbyggnad och bennedbrytning. Östrogenet spelar en viktig roll i benets uppbyggande process. Vid låga östrogennivåer i samband med klimakteriet kan nedbrytningen bli större än uppbyggnaden och följden av detta blir benskörhet.
• Förbättrad vaginal hälsa genom att minska torrhet och sköra slemhinnor.
• För kvinnor i åldern 50–59 år med klimakteriebesvär har behandlingen flera positiva hälsoeffekter med bland annat minskad risk för fraktur, cancer i tjocktarmen och hjärt-kärlsjukdom. Risk-nyttaförhållandet är klart fördelaktigt om behandlingen initieras i nära anslutning till menopaus.

 

 

Icke-hormonella läkemedel

För kvinnor som inte kan eller vill använda hormonbehandling finns flera alternativa läkemedel:

SSRI/SNRI (antidepressiva läkemedel)

Vissa antidepressiva, såsom paroxetin och venlafaxin, har visat sig minska värmevallningar.
• Fördelar: Effektivt för kvinnor med både klimakteriebesvär och samtidig depression/ångest.
• Nackdelar: Kan orsaka illamående, trötthet och viktförändringar.

 

Lokala behandlingar för vaginala besvär

Vaginal torrhet, klåda och obehag är vanliga klimakteriebesvär som kan behandlas lokalt:
• Vaginalt östrogen (kräm, ring eller tabletter) har visat sig vara mycket effektivt med minimal systemisk påverkan.
• Fuktgivande vaginala geler och krämer kan lindra symtom men har kortvarig effekt.
• DHEA (prasteron) är en nyare behandling som kan förbättra vaginal hälsa utan betydande systemiska effekter. DHEA är ett prohormon som i kroppen omvandlas till både östrogen och testosteron. Det produceras naturligt i binjurarna men nivåerna sjunker med åldern.

 

Icke-farmakologiska behandlingar

• Akupunktur har visat sig kunna minska värmevallningar och förbättra sömnen hos vissa kvinnor.
• KBT (kognitiv beteendeterapi) kan vara effektivt för kvinnor som lider av humörsvängningar eller sömnproblem.
• Massage och aromaterapi kan minska stress och förbättra välbefinnandet.
• Kalcium och D-vitamin är viktiga för att förebygga benskörhet.
• Fytoöstrogener är ämnen som finns naturligt i vissa växter och som liknar kroppens eget östrogen (främst östradiol) till strukturen. De kan binda till östrogenreceptorer i kroppen och ge en svag östrogenliknande effekt. Fet finns en hel del forskning om fytoöstrogener och deras effekt på klimakteriella besvär, särskilt värmevallningar och nattsvettningar. Resultaten är dock blandade och det verkar finnas individuella variationer.

 

Det finns olika typer av fytoöstrogener , men
de vanligaste är:

• Isoflavoner – finns i sojabönor, tofu, tempeh, sojamjölk
• Lignaner – finns i linfrön, fullkorn och bär
• Kumariner och flavonoider – finns i örter, frukt och grönt.

Sojaprodukter är särskilt studerade och har visat viss lindring av värmevallningar. Detta kan vara ett alternativ för dem som inte vill eller kan ta hormonella preparat.

 

 

Livsstil och träning

• Styrketräning och viktbärande träning stärker skelettet vilket minskar risken för benskörhet. Denna träningsform har också en stärkande effekt på den mentala hälsan. Och det bästa av allt? Styrketräning har även lindrande effekt på värmevallningar. Med andra ord finns det många fördelar med att styrketräna om du är kvinna i klimakteriet.
• Konditionsträning kan minska intensiteten av värmevallningar och förbättra humöret.
• Yoga och mindfulness har visat sig kunna minska stress och förbättra sömnkvaliteten.
• Bäckenbottenträning kan hjälpa vid urinläckage och stärka musklerna i underlivet.
• Regelbunden sömnrutin och ett svalt sovrum kan minska nattliga svettningar.
• Undvik koffein och alkohol på kvällen eftersom de kan trigga värmevallningar.

 

 

Slutsats

Klimakteriet är en naturlig fas i livet som kan innebära både fysiska och psykiska utmaningar. För de kvinnor som upplever betydande besvär finns flera behandlingsalternativ. Hormonbehandling (HRT) är den mest effektiva metoden för att lindra symtom som värmevallningar och svettningar, samtidigt som den skyddar mot benskörhet och hjärt-kärlsjukdom. För dem som inte kan eller vill använda hormoner finns alternativa läkemedel samt livsstilsförändringar som kan ge lindring. Behandling bör alltid individanpassas och utvärderas regelbundet i samråd med läkare för att maximera fördelarna och minimera riskerna.