Tarmflorans roll i hormonbalans hos kvinnor

Vår tarm är inte bara ett rör som maten passerar genom – det är ett av kroppens mest avancerade och multifunktionella organ. Den spelar en avgörande roll i näringsupptag, immunförsvar, hormonbalans och hjärnfunktion. I centrum för många av dessa funktioner står den så kallade tarmfloran – ett ekosystem som är lika komplext som det är livsviktigt.

 

 

Hur är tarmen uppbyggd?

Människans tarmkanal är ungefär 7–8 meter lång och delas upp i tre delar:

Tunntarmen (ca 6 meter): här sker det mesta av näringsupptaget. Den är täckt av mikroskopiska utskott (villi som är små fingerliknande utskott/ludd som hjälper till att absorbera näringsämnen, och mikrovilli som sitter på ytan av varje villi som en borste och hjälper till att suga upp näringsämnen) som ökar ytan för absorption.

 

Tjocktarmen: här sker återupptag av vatten och elektrolyter – men framför allt är detta platsen där tarmfloran lever och verkar. Denna del av tarmen fungerar som kroppens jäsningskammare där fibrer, resistent stärkelse och andra icke-nedbrutna näringsämnen fermenteras av tarmbakterierna. Det är här de flesta av de välgörande metaboliterna från bakterier bildas.

 

I tjocktarmen sker produktionen av:

• Kortkedjiga fettsyror (SCFA) såsom smörsyra (butyrat) som är främsta bränslet för epitelceller i tjocktarmen, dämpar inflammation, stärker barriärfunktion.
• Vitaminer såsom vitamin K och B-vitaminer.
• Signalsubstanser och hormoner, såsom GABA och serotonin.

 

Tjocktarmen är även en kommunikationscentral för kroppen. Via tjocktarmen integrerar resten av kroppen gällande:

• immunsystemet (via immunceller),
• hormonsystemet (via estrobolomet, den delen som påverkar östrogenet, och metaboliter, även kallad nedbrytningsprodukter),
• hjärnan (via vagusnerven och inflammatoriska signaler).

 

Ändtarmen: slutdelen där avföring samlas innan den lämnar kroppen.

Tarmväggen är klädd med ett slemhinneepitel (slemhinna som fungerar både som barriär och en port), och under detta finns ett stort nätverk av immunceller, nerver (en del av enteriska nervsystemet) och blodkärl – vilket gör tarmen till ett av kroppens mest komplexa kommunikationscentra.

 

 

Vad är tarmfloran?

Tarmfloran – även kallad mikrobiota – är samlingsnamnet för de biljontals mikroorganismer som lever i vår tarm, främst i tjocktarmen. Den består av:

• Bakterier (huvudsakligen)
• Men även jästsvampar, virus och arkea (arkéer, en egen grupp encelliga organismer)

Hos en frisk vuxen väger tarmfloran cirka 1–2 kg och innehåller fler celler än människokroppen själv.

 

 

Vad gör tarmfloran?

Tarmfloran är inte bara passiv – den är ett aktivt organ med en mängd viktiga funktioner:

• Hjälper till att bryta ner fibrer och producera näringsämnen, som kortkedjiga fettsyror (t.ex. smörsyra)
• Stöder immunförsvaret – cirka 70 % av immunförsvaret sitter i tarmen
• Skyddar mot patogener genom att konkurrera om plats och resurser
• Producerar signalsubstanser som serotonin och GABA
• Påverkar hormonbalans, ämnesomsättning och hjärnfunktion

 

 

Tarmfloran = ditt inre ekosystem

Tänk på tarmfloran som en biologisk trädgård. En mångsidig och balanserad flora är avgörande för att kroppen ska fungera optimalt. När balansen rubbas (dysbios) kan det påverka allt från matsmältning till psykisk hälsa, hormoner och autoimmuna reaktioner.

 

 

Tarm-hjärna-hormon-axeln

Tarmen och hjärnan kommunicerar via en biokemisk axel där även hormoner ingår. Mikrobiotan påverkar denna axel genom att:

• Reglera produktion av signalsubstanser som serotonin (90 % produceras i tarmen), vilket påverkar stress, sömn och PMS.
  Under menscykelns lutealfas (dagarna efter ägglossning fram till mens) stiger progesteronet först, för att sedan minska kraftigt precis innan mens. Detta påverkar serotoninnivåerna i hjärnan, som ofta sjunker i takt med de andra hormonerna.
• Påverka HPA-axeln (hypotalamus–hypofys–binjure), som styr produktionen av kortisol och påverkar övriga hormonsystem.

 

 

Östrogen och estrobolomet – nyckeln till balans

Tarmen är central för omsättning och återanvändning av östrogen via det som kallas estrobolomet – en samling bakterier som kan:

• Producera enzymet β-glukuronidas, vilket återaktiverar konjugerat (bundet) östrogen i tarmen och skickar tillbaka det in i blodcirkulationen.
• Påverka hur mycket östrogen kroppen behåller – en balanserad flora hjälper till att hålla nivåerna lagom.

 

Obalans i estrobolomet (t.ex. vid dysbios) kan leda till:

• Östrogendominans (för mycket aktivt östrogen)
• Symptom som PMS, PCOS, endometrios, tunga menstruationer, viktökning, humörsvängningar

 

 

Mikrobiotan påverkar även andra hormoner

Progesteron:

• Inte direkt reglerad av tarmen, men balansen mellan östrogen och progesteron påverkas av estrobolomet. Detta för att östrogenet direkt bryts ner och återaktivera i tarmen via estrabolomet, men progesteronet har ingen motsvarig bakteriegrupp som reglerar progesteronet i tarmen.
• Tarmens påverkan på stress (kortisol) kan också störa progesteronproduktionen, eftersom stress ”stjäl” förstadier (pregnenolon som är ett förstadie till vissa hormoner) via pregnenolon steal. Pregnenolone steal är ett koncept som förklarar hur kroppen prioriterar att producera kortisol vid stress, på bekostnad av andra hormoner – framför allt progesteron.

 

Testosteron:

• Tarmfloran påverkar metabolismen av androgener (som är steroidhormoner som ansvarar för att utveckla hårbeväxtning, mörkare röst, muskler med mera).
• Obalans kan bidra till förhöjda testosteronnivåer, t.ex. vid PCOS.

 

Sköldkörtelhormoner:

• Bakterier påverkar konverteringen av T4 (tyroxin, ett förhormon till T3) till aktivt T3 (trijodtyronin, aktiv form av sköldkörtelhormon).
• Dysbios (obalans mellan goda och onda bakterier i tarmen) kan störa detta och ge trötta, frusna och hormonellt obalanserade symptom.

Vill du läsa mer om kroppens hormoner kan du göra det här.

 

 

Konkreta exempel – så här ser det ut i praktiken

Tarmfloreobalans	Möjliga hormonella effekter
Låg mångfald, låg β-glukuronidas	För lite återcirkulerande östrogen → torra slemhinnor, låg libido, vallningar
Överaktiv β-glukuronidas	För mycket aktivt östrogen → PMS, endometrios, fibrom
Översväxt av skadliga bakterier (t.ex. SIBO)	Inflammation → påverkar progesteron och sköldkörteln
Dåligt upptag av näringsämnen	Brist på B6, magnesium, zink → försämrad hormonproduktion

 

 

Hur kan man stötta hormonbalans via tarmen?

Du kan aktivt påverka din tarm, och därmed indirekt din hormonbalans. Genom exempelvis:

1. Fiberrik kost (prebiotika): t.ex. linfrö, grönsaker, havre.
2. Fermenterade livsmedel (probiotika): t.ex. surkål, kimchi, kefir.
3. Smörsyra eller fermenterade extrakt (postbiotika) vid inflammation.
4. Levern & gallan – stötta avgiftning och östrogenmetabolism.
5. Undvika dysbios – minska socker och alkohol.

 

 

Slutsats

Tarmen har många fantastiska funktioner och uppgifter för att resten av vår kropp och system ska må bra! Hur tarmen och tarmfloran mår kommer påverka många andra delar och funktioner i kroppen. Maten är kroppens bränsle och verktyg – glöm aldrig det!