Prebiotika, Probiotika och Postbiotika – Vad är skillnaden och när ska du använda vad?
Vår tarmflora har en djupgående inverkan på hälsa, humör, immunsystem och hormoner. I samband med ens tarmhälsa brukar man prata om prebiotika och probiotika. Men vad är egentligen prebiotika, probiotika och postbiotika, och hur skiljer de sig åt? Denna guide reder ut begreppen och visar när du bör använda vilket – och varför.
Probiotika – De levande hjälparna
Vi börjar med det man talar om oftast. Probiotika är levande mikroorganismer – oftast bakterier eller jästsvampar som är levande, och tillförs via mat eller tillskott. Det är viktigt att de är levande hela vägen ner till tarmen för annars kan de inte utöva sina funktioner. För att räknas som probiotika måste de ge en dokumenterad hälsoeffekt i rätt mängd. De finns olika stammar av probiotika. De vanligaste stammarna är:
| Släkte | Exempel på art | Vanligt i |
| Lactobacillus | L. rhamnosus, L. plantarum | Fermenterade livsmedel, tillskott |
| Bifidobacterium | B. longum, B. bifidum | Tjocktarmen, bröstmjölk |
| Saccharomyces | S. boulardii (jäst) | Kapslar, används särskilt vid diarré |
Dessa mikroorganismer förekommer naturligt i tarmen, men kan också tillföras via:
- Fermenterad mat (som surkål, kefir, kimchi)
- Probiotiska tillskott
Effekter i kroppen:
- Återställer eller stärker tarmfloran
- Stimulerar immunsystemet
- Minskar inflammation och magbesvär (t.ex. diarré, IBS)
- Motverkar tillväxt av skadliga bakterier
Prebiotika – Maten till dina bakterier
Ibland pratar man även om prebiotika. Det är fibrer och oligosackarider (en typ av kolhydrat) som inte bryts ner i tunntarmen utan fermenteras av goda bakterier i tjocktarmen – de är alltså ”näringen” till probiotikan i tjocktarmen.
| Typ | Finns i | Vad gör den? |
| FOS | Lök, vitlök, banan, sparris | Gynnar Bifidobacterium, förbättrar tarmbalans |
| Inulin | Jordärtskocka, cikoria | Ökar smörsyra, mild förstoppningshjälp |
| GOS | Bröstmjölk, tillskott | Stöd för spädbarnsflora och immunsystem |
| XOS | Fullkorn, fruktskal | Gynnar Lacto- och Bifido, låg gasbildning |
| Resistent stärkelse | Kall potatis, gröna bananer | Stödjer smörsyraproduktion, stabiliserar blodsocker |
Effekter i kroppen:
- Stimulerar tillväxten av gynnsamma bakterier
- Ökar produktionen av kortkedjiga fettsyror (SCFA)
- Gynnar tarmhälsa, immunfunktion och hormonbalans
Postbiotika – Bakteriernas smarta restprodukter
Detta är inte något som många har hört talas om. Även om man började uppmärksamma postbiotika på 1900-talet dröjde det fram till 2021 innan man enades om en definition av postbiotika. Postbiotika är bioaktiva ämnen som bakterier producerar när de bryter ner prebiotika – t.ex. smörsyra, peptider, enzymer. De är inte levande bakterier, men har egna hälsoeffekter.
En av de mest uppmärksammade moderna studierna är en japansk klinisk prövning där man använde värmeinaktiverad Lactobacillus gasseri CP2305. Resultaten visade att denna postbiotika kunde minska stressrelaterade symtom och förbättra sömnkvaliteten hos friska vuxna. Dessutom observerades en positiv påverkan på tarmfloran, med ökad förekomst av Bifidobacterium och minskad förekomst av Streptococcus.
En annan betydande studie från Linköpings universitet visade att postbiotika kan vara en lovande behandling för IBS (irritabel tarm), genom att stärka tarmbarriären och minska inflammation.
| Stam | Typ | Form | Effekter i studier |
| Lactobacillus gasseri CP2305 | Bakterie (mjölksyra) | Värmeinaktiverad (icke-levande) | Minskad stress, bättre sömn, balans i tarmfloran |
| Lactobacillus paracasei MCC1849 | Bakterie | Värmebehandlad | Immunmodulerande, färre luftvägsinfektioner |
| Bifidobacterium breve M-16V | Bakterie | Inaktiverad (används ibland i neonatal vård) | Minskad inflammation hos spädbarn, tarmstöd |
| Lactobacillus plantarum L-137 | Bakterie | Värmebehandlad | Immunförstärkande, antiinflammatorisk, förbättrad tarmhälsa |
| Saccharomyces boulardii lysat | Jäst | Cellfragments-beredning | Minskar diarré, återställer tarmbarriär efter infektion |
| Lactobacillus casei Shirota | Fermentat/extrakt | Inaktiverad dryck (t.ex. i forskning på Yakult) | Förbättrat immunförsvar, minskad trötthet och inflammation |
Effekter i kroppen:
- Stärker tarmbarriären
- Reglerar immunförsvaret
- Har antiinflammatoriska egenskaper
- Kan användas även om tarmfloran är i obalans
Jämförelsetabell
| Egenskap | Prebiotika | Probiotika | Postbiotika |
| Vad är det? | Fibrer som fungerar som bakteriemat | Levande nyttiga bakterier | Bioaktiva ämnen från bakteriernas aktivitet |
| Behöver bakterier? | Ja, stimulerar tillväxt | Ja, är själva bakterierna | Nej, verkar direkt |
| Verkar hur? | Indirekt, via bakterieaktivitet | Direkt, via kolonisering | Direkt, via cellpåverkan |
| Exempel | Inulin, FOS, GOS, grön banan, sparris | Lactobacillus, Bifido, S. boulardii | Smörsyra, enzymer, bakteriella peptider |
| Effektens hastighet | Långsammare, långsiktig balans | Mellan – bygger upp miljön | Snabb, reparativ |
| När används? | Vid förstoppning, låg fiberkost, dysbios | Vid diarré, IBS, efter antibiotika | Vid leaky gut, IBD, autoimmunitet |
När ska man använda vad?
| Situation | Rekommenderat stöd |
| Vill bygga upp tarmfloran långsiktigt | Prebiotika |
| Återhämtning efter antibiotika | Probiotika + Prebiotika |
| IBS eller känslig mage | Postbiotika (ev. lågdos prebiotika) |
| Inflammation, leaky gut, IBD | Postbiotika |
| Förebyggande, frisk mage | Prebiotika via kosten |
| Probiotika tolereras inte | Postbiotika |
Källor
Roberfroid M. et al. (2010). Prebiotic effects: metabolic and health benefits. Br J Nutr. 104(S2):S1–S63.
Hill C. et al. (2014). Expert consensus document: The International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP) consensus statement on the scope and appropriate use of the term probiotic. Nat Rev Gastroenterol Hepatol.
Salminen S. et al. (2021). The ISAPP consensus statement on the definition and scope of postbiotics. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 18, 649–667.
Canfora EE et al. (2015). Short-chain fatty acids in control of body weight and insulin sensitivity. Nat Rev Endocrinol 11, 577–591.
Hill C. et al. (2014)
The ISAPP consensus statement on the definition and scope of probiotics.
https://www.nature.com/articles/nrgastro.2014.66
Bron PA. et al. (2017)
Can probiotics modulate human disease by impacting intestinal barrier function?
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28650908/
Suez J. et al. (2019)
The pros, cons, and many unknowns of probiotics.
https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(19)31006-2
Gibson GR. et al. (2017)
The concept of prebiotics revisited: a consensus from the International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP).
https://www.nature.com/articles/nrgastro.2017.75
Roberfroid M. et al. (2010)
Prebiotic effects: metabolic and health benefits.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20920376/
Slavin J. (2013)
Fiber and prebiotics: mechanisms and health benefits.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3705355/
Salminen S. et al. (2021)
ISAPP consensus statement on the definition and scope of postbiotics.
https://www.nature.com/articles/s41575-021-00440-6
Kanmani P. et al. (2013)
Immunological benefits of lactic acid bacteria and their peptides in humans – a review.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3826531/
Tanaka K. et al. (2022)
Heat-killed Lactobacillus gasseri CP2305 relieves stress and improves sleep in healthy adults.
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnut.2022.1002213/full
Skriven av: Jessica Palm
Publicerad: 2025-07-20