Kvinnliga könet

Venusberget

Venusberget sitter mellan magen och yttre blygdläpparna. Det är ganska mjukt med ett skelett under som kallas blygdbenet. Det mjuka är fettvävnad för att skydda könsorganet. Hur mycket hårbeväxtning man har på venusberget och ner på blygdläpparna/mellangården varierar från person till person.

Yttre blygdläpparna

Yttre blygdläpparna börjar där venusberget slutar, och är ett skydd mellan benets insida lår och de inre blygdläpparna. De slutar vid mellangården och innan analöppningen. Även här har många hår, men huden är tunn och är mycket känslig för beröring om man är kåt. Yttre blygdläpparna består av fettvävnad och svällkroppsvävnad som sväller och fuktar sig när man är kåt.

Inre blygdläpparna

De inre blygdläpparna sitter innanför de yttre, och är närmst slidmynningen och klitoris. De består av svällkroppsvävnad och talgkörtlar som producerar fett för att hålla slidmynningen fuktig och mjuk. Detta gör de inre blygdläpparna alltid och är nödvändigt för att det inte ska torka.

Många har olika stora inre blygdläppar och de kan normalt kan de variera mellan 1-8 cm långa.

Klitoris

Klitoris är som killarnas ollon, men mycket av klitoris ligger dolt under blygdläpparna och det enda man kan se med ögat är klitorisollonet, alltså den prick i storlek av ungefär ett knappnålshuvud. Klitoris är fylld med blodkärl, nerver och svällkroppsvävnad. När man blir kåt sväller alltså även klitoris och blir lite större. Den enda funktionen av klitoris är att ge njutning, och det finns ingen annan del i kroppen som har lika många nerver.

Den synliga delen av klitoris sitter under en lite hudflik som kallas klitorishuvan. Denna är till för att skydda klitoris mot ovälkommen beröring, då man ibland är så känslig att det till och med gör ont. Klitoris förgrenar sig på varsin sida av slidmynningen i så kallade klitorisskänklar och klitorisklyftor. Det ser ut som ben och armar ner längst med blygdläpparna.

Urinröret

Urinröret är väldigt litet och leder till urinblåsan. Den är placerat strax mellan klitoris och slidmynningen. För att undvika urinvägsinfektion så bör man alltid kissa efter samlag. Annars finns risk för att bakterier klättrar upp i urinröret och orsakar urinvägsinfektion.

Slidöppningen  

Detta är ingången till livmodern och också där man har penetrerande sex. Form och utseende på öppningen kan varier från person till person. Att det skulle sitta en hinna i öppningen, så kallad mödomshinna, är en myt.

På varje sida av öppningen sitter körtlar som kallas Bartholins körtlar. Dessa körtlar bildar sekret som håller slemhinnorna i slidan fuktiga. Produktionen av denna sekret ökar när man känner sig kåt.

Mellangården

Detta är egentligen bara en separationsdel mellan vaginan och analen. För de som föder barn vaginalt kan man ibland spricka upp i mellangården då barnet ska ut.

Analöppning

Huden runt öppningen är ofta lite mörkare och mjukare än på resten av rumpan. Öppningen består av ringmuskler, en inre och en yttre. Den yttre är viljestyrd, men den inre reagerar för tryck, vilket innebär att vi inte kan styra den. Från analen finns det en massa goda och dåliga bakterier. Det är ett av kroppens sätt att rensa på det kroppen inte vill ha. En viktig del att tänka på är att man inte ska sprida bakterier från analen till slidöppningen eller urinröret, då det lätt kan bli ”fel bakterier på fel plats”. Ofta rekommenderar man att man ska torka sig framifrån och bakåt, och inte tvärtom.

Hur ska jag tvätta?

Vi tror att det är viktigt att prata om hur man ska tvätta sig, då många upplever att de har torra slemhinnor, får återkommande bakteriell vaginos eller svamp. Förutom att kissa efter samlag så är det lagom att tvätta sig en gång per dygn. Du vill inte torka ut slemhinnorna som har en viktig funktion i att hålla slemhinnorna återfuktade.

Problemet som uppstår när slemhinnorna blir torra är att det då blir små sprickor i slemhinnan där bakterier och svamp kan fasta i. Detta kan då leda till bakteriell vaginos eller svamp. När man tvättar sig räcker egentligen bara ljummet vatten. Du måste alltså inte tvätta med tvål för att bli ren! Sen är det viktigt att man bara tvättar venusberget, yttre blygdläppar och mellan inre blygdläpparna. Du ska alltså inte tvätta insidan av slidan, det klarar slidan av själv! De flytningar och sekret du har är delvis till för att slidan tvättar sig själv, och normalt vill du inte störa kroppens naturliga rening.

Hur ser kvinnliga könet ut invändigt?

Från slidöppningen kommer man till könets insida. Bland annat slidan, livmodern och äggstockarna. I texten nedan kommer vi referera till de siffror du kan se på bilden nedan.

• Slidöppningen
• Slidan
• Livmoderhalstapp
• Livmoder
• Äggledare
• Äggstock

Bilden nedan är en illustration på livmodern framifrån.

Slidöppningen

Detta är som beskrivet ovan öppningen till könets inre.

Livmoderhalstapp

Högt upp i slidan kan man känna sin livmoderhalstapp. Vissa tycker att det är en otroligt ömt att komma åt den, då den har mycket nerver, medan andra tycker det är otroligt skönt. Så precis som för klitoris är alla olika känsliga även här.

Livmoderhalstappen är ingången till livmodern. Man kan känna ett litet hål som är öppningen till livmodern. beroende på vart du är i din menscykel så kommer denna öppning vara lite större, och detta är i samband med ägglossningen då livmodern gör det enklare för spermier för att hitta in. Har man fött barn kommer kanterna på livmoderhalstappen att vara lite ojämna.

Livmoderhalstappen består av slemproducerande körtlar som bildar flytningar. Det är även via livmoderhalstappen som livmodern pressar ut mensblodet så det rinner ut ur slidan. Det är från livmoderhalstappen som en gynekolog tar cellprovtagning. Alla kvinnor som fyllt 23 år blir erbjudna att genomföra en cellprovtagning mot livmoderhalscancer. Det provet kommer visa om du har HPV-virus, humant papillomvirus, som är en könssjukdom. Det är starkt rekommenderat att göra sin cellprovtagning när man får erbjudandet, då det kan vara ett sätt att upptäcka cancer.

Livmodern

Livmodern är en muskel med ett hålrum i sig. Den ser nästan ut som en triangel, där botten är ingången från livmoderhalstappen, och övre kanterna är vägarna upp till äggledarna. Livmoderns storlek är ungefär som ett hönsägg, men växer till att bli lika stor som en uppblåst ballong vid graviditet.

Det finns en inre hinna innanför muskeln som kallas endometriet. Det är denna slemhinna som blir tjock under follikulära fasen, och sedan blöder ut vid menstruationen.

Äggledarna

Äggledarna går från livmodern ut mot äggstocken. De är tunna som skosnören och slutar i att likna en hand mot äggstocken. Det som liknar en hand är till för att fånga upp mogna ägg som äggstockarna har släppt ifrån sig vid ägglossning. Spermien möter de mogna äggen i äggledaren för att befrukta. De befruktade ägget tar sig sedan till livmodern och de tjocka endometriet för att sätta sig där och växa.

Ibland påbörjas en graviditet i äggledaren. Man måste då akut åka till sjukhus för operation. Det kan även bli en infektion i äggledaren som gör att äggledarna växer samman. Klamydia är ett exempel på sådan infektion. Misstänker man infektion eller graviditet i äggledaren rekommenderar vi starkt att man uppsöker sjukvård.

Vid de fall då man måste operera bort ena äggledaren minskar chansen att bli gravid nästa gång med 10%. Det innebär att äggstocken på sidan där det inte längre finns en äggledare kommer att skicka iväg mogna ägg som sedan kommer leta sig till motsatt sida och kunna bli upptagna av den fungerande äggledaren. Är inte kroppen fantastisk?

Äggstockarna

Äggstockarna sitter ute vid slutet av äggledaren. Det är där kvinnan har sina ägg som periodvis mognar inför möjlig graviditet. Äggstockarna sitter inte fast i äggledarna, utan hänger i ligament och blodkärl som fästs runtom i buken.

Varje äggstock är ungefär 2-3 cm stor och innehåller ungefär 400 000 äggceller. En kvinna föds med ett antal ägg, ungefär 400 st ägg av dessa kommer att bli färdiga ägg. För varje menstruation förbrukas ungefär 1-2 ägg, vilket innebär att varje kvinna har ungefär 200-400 ägglossningar i sin livstid. En kvinna slutar med sin ägglossning och menstruation när hon kommer in i klimakteriet.

Faktainnehållet i artikeln är verifierad med läkaren Ingegerd Lantz.