Hormonstörande ämnen

Hormoner styr mycket i kroppen: från menscykel, fertilitet och graviditet till humör, energi, sömn och ämnesomsättning. Men vad händer när kroppen påverkas av kemikalier som liknar hormonerna men inte hör hemma där? Hormonstörande ämnen är ett växande folkhälsoproblem som förtjänar mer uppmärksamhet. I denna artikel ska vi djupdyka i ämnet och ge dig värdefull kunskap.

 

 

Vad är hormonstörande ämnen?

Hormonstörande ämnen eller endocrine disrupting chemicals (EDCs) är kemikalier som kan påverka kroppens endokrina system (hormoner). De fungerar genom att efterlikna, blockera eller förändra signaleringen av kroppens egna hormoner. Dessa ämnen kan störa produktionen, frisättningen, transporten, omsättningen eller nedbrytningen av hormoner. Alla hormontyper kan påverkas, några exempel är östrogener, androgener, sköldkörtelhormoner och insulin.

 

Eftersom våra hormoner styr utveckling och funktion i nästan alla kroppens organ kan störningar ha stora effekter – både akuta och långsiktiga. Foster och barn är särskilt känsliga, men vuxna påverkas också, inte minst kvinnor i fertil ålder.

 

 

Exempel på hormonstörande ämnen

Ftalater är en grupp kemikalier som används som mjukgörare i plast, vilket gör plasten flexibel och böjlig. De finns även i många andra produkter som kosmetika, rengöringsmedel och golvmaterial. Ftalater kan påverka kroppens endokrina system , särskilt genom att hämma testosteronproduktionen, men de kan också påverka östrogenbalansen. Vissa ftalater har i djurstudier kopplats till nedsatt fertilitet, fosterskador och påverkan på hjärnans utveckling.

 

Vanliga ftalater inkluderar:

• DEHP (dietylhexylftalat)

• DBP (dibutylftalat)

• BBP (benzylbutylftalat)

• DiNP och DiDP – ersättare för DEHP som också misstänks vara hormonstörande.

 

Parabener är en grupp kemikalier som används som konserveringsmedel i kosmetika, hudvård, läkemedel och vissa livsmedel. Deras främsta syfte är att förhindra tillväxt av mikroorganismer och därmed förlänga produktens hållbarhet. Vissa parabener, särskilt butyl- och propylparaben, kan ha östrogenliknande effekter. De kan alltså binda till kroppens östrogenreceptorer och därmed påverka hormonbalansen – även om de är mycket svagare än kroppens egna hormoner. Parabener misstänks bidra till hormonrelaterade tillstånd såsom bröstcancer, fertilitetsproblem och påverkan på pubertetsutveckling men bevisläget ännu är osäkert och effekterna är ofta svåra att isolera.

 

Bisfenol A (BPA) är en kemikalie som främst används vid tillverkning av hård plast och epoxihartser. BPA är hormonstörande eftersom det kan efterlikna östrogen i kroppen.

Studier har kopplat BPA till:

• försämrad fertilitet

• hormonrelaterade sjukdomar som PCOS och endometrios

• bröstcancer

• påverkan på hjärnans utveckling hos foster och barn.

 

EU har infört restriktioner kring BPA i nappflaskor och vissa livsmedelsförpackningar, men ämnet förekommer fortfarande i många produkter, och ersättare som BPS och BPF har visat liknande hormonstörande effekter.

 

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser – en stor grupp kemikalier som är tillverkade av människan och som inte förekommer naturligt i miljön. PFAS-molekyler är särskilt kända för att kunna påverka sköldkörtelfunktionen, vilket kan orsaka trötthet, viktförändringar, nedstämdhet och påverkan på barnets hjärnutveckling under graviditet.

 

Var finns hormonstörande ämnen?

Hormonstörande ämnen finns i många vardagsprodukter. Det kan vara svårt att undvika dem helt, men genom kunskap går det att minska sin exponering.

 

Några vanliga källor är: 

• Smink och hudvård: Parabener och ftalater används ofta som konserveringsmedel och doftbärare.

• Plastprodukter: Bisfenol A (BPA) och dess ersättare BPS och BPF används i plastflaskor, konservburkar och kvitton.

• Kemtvättade kläder och textilier: Färgämnen, flamskyddsmedel och fluorerade ämnen (PFAS).

• Rengöringsmedel och golvvax: Kan innehålla nonyl- och oktylfenoler.

• Leksaker och elektronik: Mjukgörare (ftalater), flamskyddsmedel och tennorganiska föreningar.

 

Listan är lång. Kemikalieinspektionen i Sverige listar över 1 000 ämnen som misstänks eller är kända för att vara hormonstörande. Dessa ämnen kan också finnas i miljön, via avlopp, vatten, jord och luft, och går inte att helt undvika. Men smink och hudvård – kan ämnena penetrera huden? Ja. Huden är visserligen en skyddsbarriär, men den är inte ogenomtränglig. Många kemikalier, särskilt de som är fettlösliga och små till storleken, kan ta sig igenom hudlagren och nå blodcirkulationen. Därifrån kan de transporteras till olika organ och vävnader.

 

Vad säger forskningen om ämnet?

Vetenskapliga studier visar allt tydligare samband mellan exponering för hormonstörande ämnen och olika hälsoproblem:

 

→ Fertilitet och fortplantning

• En studie från Kina påvisade att kvinnor med hög exponering för ftalater och BPA har visat sig ha oregelbunden menstruation, minskad äggreserv och lägre sannolikhet att bli gravida.

• Hormonstörande ämnen kan orsaka tidigare pubertetsstart och ökad risk för endometrios och PCOS. Detta visar bland annat en studie från 2019.

→ Metabola sjukdomar och cancer

• Studier har visat kopplingar mellan exponering för PFAS, PCB och ftalater och ökad risk för fetma, insulinresistens och typ 2-diabetes.

• Vissa hormonstörande ämnen, särskilt de som efterliknar östrogen, misstänks öka risken för bröstcancer. Detta har exempelvis studerats i en översiktsartikel från 2007.

 

→ Effekter på foster och barn

• Exponering under graviditet har kopplats till lägre födelsevikt, beteendestörningar, ADHD och sänkt IQ hos barn. Nature Reviews Endocrinology publicerade en studie 2017 på temat.

• Djurstudier visar att effekterna kan gå i arv över flera generationer.

Det är viktigt att påpeka att många av studierna i detta område visar associationer snarare än kausala samband – vilket innebär att finns ett samband mellan två saker – men det betyder inte att den ena orsakar den andra. Mängden data och styrkan i sambanden har dock gjort att WHO och EU klassar hormonstörande ämnen som ett folkhälsoproblem.

 

Råd och riktlinjer i Sverige

Sverige har länge varit ett av de mest aktiva länderna inom EU när det gäller reglering av hormonstörande ämnen.

 

Bland annat:

• Kemikalieinspektionen arbetar för att få hormonstörande ämnen klassade och reglerade inom EU:s kemikalielagstiftning (REACH).

• Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar intag av vissa fettrika fiskar som kan innehålla dioxiner och PCB.

• Naturvårdsverket arbetar för att minska spridningen av PFAS i miljön.

 

För konsumenter finns hjälpmedel som:

• Svanenmärkta produkter: Dessa undviker eller utesluter ämnen som är eller misstänks vara hormonstörande.

• Kemikalieappen: Ett verktyg från Naturskyddsföreningen där du kan scanna varor och se deras kemikalieinnehåll.

 

Trots detta finns ännu inget heltäckande förbud eller övervakning av hormonstörande ämnen i Sverige eller EU. Därför rekommenderas konsumenter att tillämpa försiktighetsprincipen: undvik exponering när det är möjligt och läs gärna på för att öka din kunskap som konsument.

 

 

Slutsats

Hormonstörande ämnen är en tyst men allvarlig riskfaktor för kvinnors hälsa. Särskilt i livets hormonellt sköra faser – som tonår, graviditet, amning och klimakteriet är det viktigt att vara medveten om var dessa ämnen finns och hur de kan undvikas. Det krävs skarpare lagstiftning, bättre produktmärkning och mer forskning – men redan idag finns möjligheter att skydda sig genom medvetna val.