Påverkas akne av kost & hormoner?

 

 

Akne är en inflammatorisk hudsjukdom som främst drabbar talgkörtlarna i ansiktet, ryggen och bröstet. Sjukdomen kännetecknas av tilltäppta porer (komedoner), finnar (papler och pustler) och i svårare fall djupare cystor och noduli. Främst uppstår akne under puberteten på grund av hormonella förändringar, men kan kvarstå eller uppstå i vuxen ålder.

 

 

Huvudorsakerna till akne

 

 

  • Ökad talgproduktion – pådriven av androgener (manliga könshormoner)
  • Inflammation
  • Propionibacterium acnes (P. acnes) – en bakterie som bidrar till inflammation

 

 

Kopplingen mellan hormoner och akne

 

 

Hormoner spelar en avgörande roll i utvecklingen av akne. Androgener, såsom testosteron och dihydrotestosteron (DHT), stimulerar talgproduktionen och kan förvärra akne. Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har ofta höga nivåer av androgener och upplever oftare akne. Insulin och insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1) är andra hormoner som är kopplade till akne, eftersom de kan öka talgproduktionen och celldelningen i huden. Akne tenderar att förvärras under lutealfasen i menstruationscykeln, vilket är perioden efter ägglossningen och innan menstruationen börjar. Detta beror på att progesteronnivåerna är höga under denna fas, vilket kan öka talgproduktionen och bidra till tilltäppta porer. Samtidigt sjunker östrogennivåerna, vilket normalt har en balanserande effekt på talgproduktionen och inflammation. Dessa hormonella förändringar skapar en miljö som är gynnsam för akneutbrott.

 

 

 

Olika typer av akne

 

 

Akne kan delas in i olika typer beroende på svårighetsgrad och bakomliggande orsaker:

 

  1. Komedonakne (pormaskakne) – Domineras av pormaskar (proppbildning i talgkörtlars utförsgångar) och är vanligast i tonåren. Oftast är dessa utan något påtagligt inflammatoriskt inslag.
  2. Inflammatorisk akne – Inkluderar papler och pustler som beror på en kombination av talg, bakterier och inflammation. Papler är röda knottror, böldliknande utslag. Pustler är varfyllda knottror som utvecklas från papler.
  3. Cystisk/Nodulär akne – Svårare form med större, djupt sittande cystor och knölar, ofta smärtsamma och kan lämna ärr.
  4. Hormonell akne – Vanligt hos vuxna kvinnor, ofta lokaliserad kring käken och hakan. Associeras med hormonella förändringar såsom PCOS.

 

 

Forskning om akne och kost

 

 

Historiskt sett har sambandet mellan kost och akne varit omdebatterat. Tidigare studier från 1960-talet hävdade att kost inte spelade någon roll, men nyare forskning har ifrågasatt detta och pekat på specifika livsmedel och dieter som potentiellt kan påverka utvecklingen av akne.

 

Forskning har identifierat flera livsmedel som kan påverka akne positivt eller negativt:

 

 

Livsmedel som kan förvärra akne

 

 

  • Livsmedel med högt glykemiskt index (GI) – Vitt bröd, godis, sötade drycker och torkad frukt är exempel på livsmedel med högt GI. Denna grupp av livsmedel höjer insulinnivåerna och kan öka hormonet IGF-1, vilket stimulerar talgproduktionen.
  • Mjölkprodukter – Mjölk har kopplats till ökad akne, troligen på grund av IGF-1 och andra bioaktiva molekyler. Studier har inte kunnat bekräfta att andra mejeriprodukter som yoghurt och ost har samma påverkan för akneutveckling.
  • Mättade fetter och transfetter – Dessa kan öka inflammationen i kroppen och därmed bidra till akne. Exempel på livsmedel med mycket mättat fett är smör, grädde och feta ostar.

 

 

Livsmedel som kan minska akne

 

 

  • Omega-3-fettsyror – Finns i fet fisk, linfrön och valnötter. Har antiinflammatoriska egenskaper och kan minska akne.
  • Antioxidantrik kost – Grönsaker, bär och nötter innehåller vitamin A, E och zink, vilka kan minska oxidativ stress och inflammation i huden.
  • Probiotika – Detta är ett samlingsbegrepp för levande mikroorganismer (oftast bakterier) som finns i vissa livsmedel och kosttillskott. Probiotika kan bidra till att skapa en balans mellan de ”onda” och ”goda” bakterierna som finns i tarmfloran. Yoghurt, kefir och fermenterade livsmedel innehåller probiotika och kan förbättra tarmfloran och immunförsvaret, vilket potentiellt kan minska akne. Därför behövs mer forskning på detta område.

 

 

Slutsats

 

 

Sambandet mellan kost och akne är komplext och mer forskning behövs. Det finns dock starka indikationer på att livsmedel med högt glykemiskt index och mejeriprodukter kan förvärra akne. Vidare kan omega-3-fettsyror, probiotika och antioxidanter potentiellt ha en positiv effekt. Akne är en multifaktoriell sjukdom och behandlingen behöver individanpassas. Om du upplever svåra aknebesvär rekommenderar vi att du kontaktar vården eller hudterapeut för en professionell bedömning.

 

Artikeln är skriven av Elsa Hassler.

Publicerad 2025-02-12.

 

 

Referenser

 

 

  • Adebamowo CA, Spiegelman D, Danby FW, et al. (2005). High school dietary dairy intake and teenage acne. Journal of the American Academy of Dermatology, 52(2), 207–214.
  • Burris J, Rietkerk W, Woolf K. (2013). Relationships of self-reported dietary factors and acne severity. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics, 113(3), 416–423.
  • Fabbrocini G, Annunziata MC, D’Arco V, et al. (2010). Acne scarring treatment using skin needling. Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology, 3, 109–115.
  • Juhl CR, Bergholdt HKM, Miller IM, et al. (2018). Dairy consumption and acne: a meta-analysis of observational studies. Nutrients, 10(8), 1049.
  • Kwon HH, Yoon JY, Hong JS, et al. (2012). The clinical and histological effect of low glycemic load diet in the treatment of acne vulgaris in Korean patients. Acta Dermato-Venereologica, 92(3), 241–246.
  • Melnik BC. (2019). Acne vulgaris: The metabolic syndrome of the pilosebaceous follicle. Clinics in Dermatology, 37(2), 149–156.
  • Parodi A, Paolino S, Greco A, et al. (2020). Probiotics correlation with skin improvement in acne and atopic dermatitis: a literature review. Nutrients, 12(8), 2452.
  • Rubin MG, Kim K, Logan AC. (2018). Omega-3 fatty acids and acne vulgaris: a systematic review. Lipids in Health and Disease, 17(1), 195.
  • Sardari S, Morris C-R, Smirnov M, et al. Acne and diet: a review. Int J Dermatol. 2022;61(8):930-934. doi:10.1111/ijd.15862.
  • Tanghetti EA. (2013). The role of inflammation in the pathology of acne. Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, 6(9), 27–35.