Testosteron under klimakteriet

 

När vi pratar om hormoner under klimakteriet hamnar östrogen nästan alltid i centrum. Och det är inte så konstigt, östrogen påverkar allt från värmevallningar till slemhinnor, humör och bentäthet. Men det finns ett annat hormon som allt fler kvinnor börjar bli nyfikna på: testosteron.

 

Hormonet som ofta förknippas med män, men som också är viktigt för kvinnor. För energi, sexlust, motivation, muskelmassa och välmående. Samtidigt är testosteronbehandling till kvinnor fortfarande ett område fyllt av frågor, debatt och ibland förvirring.

 

Så vad vet vi egentligen idag?

 

 

Kvinnor har också testosteron

Testosteron produceras naturligt hos kvinnor, främst i äggstockarna och binjurarna. Nivåerna är betydligt lägre än hos män, men hormonet spelar fortfarande en viktig roll i kroppen.

 

Hos kvinnor kopplas testosteron bland annat till:
• sexuell lust
• energi och driv
• muskelmassa och styrka
• välbefinnande
• kognitiv funktion

 

Testosteronnivåerna sjunker gradvis med åldern, och hos vissa kvinnor kan nivåerna minska ytterligare i samband med klimakteriet eller efter att äggstockarna opererats bort. Men sambandet mellan testosteronnivåer och symtom är långt ifrån enkelt.

 

Det finns idag ingen väldefinierad testosteronnivå hos kvinnor där man säkert kan fastställa diagnosen testosteronbrist enbart baserat på blodprov.

 

 

När kommer testosteronbehandling på tal?

Många kvinnor beskriver att de efter klimakteriet känner sig “mindre som sig själva”. Minskad sexlust, lägre energi och sämre driv kan vara en del av det.

 

Men det är viktigt att förstå att sådana symtom också kan påverkas av:
• sömn
• stress
• relationer
• psykisk hälsa
• andra sjukdomar
• läkemedel
• östrogenbrist i sig

 

Därför är testosteron ingen universallösning för trötthet eller låg livsgnista. Det område där forskningen idag är tydligast gäller istället sexuell lust.

 

 

Det finns ett område där evidensen är relativt stark

Internationella riktlinjer är ganska samstämmiga: testosteronbehandling kan övervägas för kvinnor efter klimakteriet som har hypoactive sexual desire disorder (HSDD). Det innebär en tydligt minskad sexuell lust som skapar lidande eller påverkar livskvaliteten negativt.

 

Forskning visar att testosteronbehandling hos vissa kvinnor kan leda till:
• ökad sexuell lust
• större njutning och tillfredsställelse vid sex
• mindre påverkan på livskvaliteten relaterat till låg sexlust

 

Effekten är dock ofta måttlig och behandlingen fungerar inte för alla. Det är också viktigt att poängtera att testosteron inte rekommenderas som generell anti-aging-behandling eller för att “optimera hormoner”.

 

 

Men varför är området så kontroversiellt?

En anledning är att forskningen fortfarande har begränsningar. Det finns relativt få långtidsstudier på kvinnor, och mycket av forskningen är gjord på behandling under begränsad tid. Vi har därför fortfarande inte full kunskap om långsiktiga effekter och risker.

 

Dessutom finns det idag inga testosteronpreparat specifikt godkända för kvinnor i Sverige. Det innebär att man ibland använder preparat framtagna för män, men i betydligt lägre doser. Här är doseringen viktig, eftersom för höga testosteronnivåer kan ge biverkningar hos kvinnor.

 

För höga testosteronnivåer kan ge biverkningar som:
• akne
• ökad kroppsbehåring
• håravfall
• mörkare röst
• påverkan på blodfetter

 

Målet är därför inte att kvinnor ska få manliga nivåer, utan att efterlikna fysiologiska nivåer för kvinnor.

 

 

“Hormone optimization” på sociala medier – en risk att känna till

Under de senaste åren har testosteron blivit ett trendande ämne inom wellness- och longevityvärlden. På sociala medier marknadsförs ibland testosteron som lösningen på allt från trötthet till låg motivation och sämre träningseffekt. Här behöver man vara försiktig.

 

Många budskap går snabbare än forskningen. Och det finns idag inte stark evidens för att testosteron förbättrar exempelvis:
• minne
• humör
• viktminskning
• generell energi
• fysisk prestation hos kvinnor med normala nivåer

 

Samtidigt är forskning på området komplex. Vissa effekter är svåra att mäta objektivt, medan andra påverkas av många olika faktorer samtidigt, som sömn, stress, träning, kost och andra hormoner. Det gör att individuella upplevelser ibland kan skilja sig från vad forskningen hittills har kunnat visa på gruppnivå.

 

 

Behöver man mäta testosteron?

Blodprover kan ibland användas som en del av utredningen, men testosteronvärden hos kvinnor är svåra att tolka. Nivåerna varierar mellan individer och metoderna för mätning är inte alltid optimala vid så
låga koncentrationer. Därför ställs diagnosen inte enbart utifrån ett blodprov. Istället handlar det om en helhetsbedömning där symtom, hälsa och andra möjliga orsaker vägs in.

 

 

Så hur ska man tänka?

Testosteronbehandling är varken mirakelkur eller en “farlig trend”. För rätt person och rätt indikation kan det vara en hjälpande behandling, framför allt vid tydligt nedsatt sexuell lust efter klimakteriet. Samtidigt är området fortfarande under utveckling, och det finns många frågor kvar att besvara kring långtidseffekter och optimal behandling. Kanske är det viktigaste att diskussionen kring kvinnohälsa börjar bli mer nyanserad. För kvinnor har hormoner länge varit ett område där många antingen blivit avfärdade eller mötts av förenklade lösningar.

 

Sanningen ligger oftast någonstans däremellan.