Prebiotika, Probiotika och Postbiotika – Vad är skillnaden och när ska du använda vad?

 

Vår tarmflora har en djupgående inverkan på hälsa, humör, immunsystem och hormoner. I samband med ens tarmhälsa brukar man prata om prebiotika och probiotika. Men vad är egentligen prebiotika, probiotika och postbiotika, och hur skiljer de sig åt? Denna guide reder ut begreppen och visar när du bör använda vilket – och varför.

 

 

 

Probiotika – De levande hjälparna

Vi börjar med det man talar om oftast. Probiotika är levande mikroorganismer – oftast bakterier eller jästsvampar som är levande, och tillförs via mat eller tillskott. Det är viktigt att de är levande hela vägen ner till tarmen för annars kan de inte utöva sina funktioner. För att räknas som probiotika måste de ge en dokumenterad hälsoeffekt i rätt mängd. De finns olika stammar av probiotika. De vanligaste stammarna är:

Släkte Exempel på art Vanligt i
Lactobacillus L. rhamnosus, L. plantarum Fermenterade livsmedel, tillskott
Bifidobacterium B. longum, B. bifidum Tjocktarmen, bröstmjölk
Saccharomyces S. boulardii (jäst) Kapslar, används särskilt vid diarré

 

Dessa mikroorganismer förekommer naturligt i tarmen, men kan också tillföras via:

  • Fermenterad mat (som surkål, kefir, kimchi)
  • Probiotiska tillskott

 

Effekter i kroppen:

  • Återställer eller stärker tarmfloran
  • Stimulerar immunsystemet
  • Minskar inflammation och magbesvär (t.ex. diarré, IBS)
  • Motverkar tillväxt av skadliga bakterier

 

 

 

Prebiotika – Maten till dina bakterier

Ibland pratar man även om prebiotika. Det är fibrer och oligosackarider (en typ av kolhydrat) som inte bryts ner i tunntarmen utan fermenteras av goda bakterier i tjocktarmen – de är alltså ”näringen” till probiotikan i tjocktarmen.

 

Typ Finns i Vad gör den?
FOS Lök, vitlök, banan, sparris Gynnar Bifidobacterium, förbättrar tarmbalans
Inulin Jordärtskocka, cikoria Ökar smörsyra, mild förstoppningshjälp
GOS Bröstmjölk, tillskott Stöd för spädbarnsflora och immunsystem
XOS Fullkorn, fruktskal Gynnar Lacto- och Bifido, låg gasbildning
Resistent stärkelse Kall potatis, gröna bananer Stödjer smörsyraproduktion, stabiliserar blodsocker

 

Effekter i kroppen:

  • Stimulerar tillväxten av gynnsamma bakterier
  • Ökar produktionen av kortkedjiga fettsyror (SCFA)
  • Gynnar tarmhälsa, immunfunktion och hormonbalans

 

 

 

Postbiotika – Bakteriernas smarta restprodukter

Detta är inte något som många har hört talas om. Även om man började uppmärksamma postbiotika på 1900-talet dröjde det fram till 2021 innan man enades om en definition av postbiotika. Postbiotika är bioaktiva ämnen som bakterier producerar när de bryter ner prebiotika – t.ex. smörsyra, peptider, enzymer. De är inte levande bakterier, men har egna hälsoeffekter.

En av de mest uppmärksammade moderna studierna är en japansk klinisk prövning där man använde värmeinaktiverad Lactobacillus gasseri CP2305. Resultaten visade att denna postbiotika kunde minska stressrelaterade symtom och förbättra sömnkvaliteten hos friska vuxna. Dessutom observerades en positiv påverkan på tarmfloran, med ökad förekomst av Bifidobacterium och minskad förekomst av Streptococcus.

En annan betydande studie från Linköpings universitet visade att postbiotika kan vara en lovande behandling för IBS (irritabel tarm), genom att stärka tarmbarriären och minska inflammation.

 

Stam Typ Form Effekter i studier
Lactobacillus gasseri CP2305 Bakterie (mjölksyra) Värmeinaktiverad (icke-levande) Minskad stress, bättre sömn, balans i tarmfloran
Lactobacillus paracasei MCC1849 Bakterie Värmebehandlad Immunmodulerande, färre luftvägsinfektioner
Bifidobacterium breve M-16V Bakterie Inaktiverad (används ibland i neonatal vård) Minskad inflammation hos spädbarn, tarmstöd
Lactobacillus plantarum L-137 Bakterie Värmebehandlad Immunförstärkande, antiinflammatorisk, förbättrad tarmhälsa
Saccharomyces boulardii lysat Jäst Cellfragments-beredning Minskar diarré, återställer tarmbarriär efter infektion
Lactobacillus casei Shirota Fermentat/extrakt Inaktiverad dryck (t.ex. i forskning på Yakult) Förbättrat immunförsvar, minskad trötthet och inflammation

 

Effekter i kroppen:

  • Stärker tarmbarriären
  • Reglerar immunförsvaret
  • Har antiinflammatoriska egenskaper
  • Kan användas även om tarmfloran är i obalans

 

 

 

Jämförelsetabell

Egenskap Prebiotika Probiotika Postbiotika
Vad är det? Fibrer som fungerar som bakteriemat Levande nyttiga bakterier Bioaktiva ämnen från bakteriernas aktivitet
Behöver bakterier? Ja, stimulerar tillväxt Ja, är själva bakterierna Nej, verkar direkt
Verkar hur? Indirekt, via bakterieaktivitet Direkt, via kolonisering Direkt, via cellpåverkan
Exempel Inulin, FOS, GOS, grön banan, sparris Lactobacillus, Bifido, S. boulardii Smörsyra, enzymer, bakteriella peptider
Effektens hastighet Långsammare, långsiktig balans Mellan – bygger upp miljön Snabb, reparativ
När används? Vid förstoppning, låg fiberkost, dysbios Vid diarré, IBS, efter antibiotika Vid leaky gut, IBD, autoimmunitet

 

 

 

När ska man använda vad?

Situation Rekommenderat stöd
Vill bygga upp tarmfloran långsiktigt Prebiotika
Återhämtning efter antibiotika Probiotika + Prebiotika
IBS eller känslig mage Postbiotika (ev. lågdos prebiotika)
Inflammation, leaky gut, IBD Postbiotika
Förebyggande, frisk mage Prebiotika via kosten
Probiotika tolereras inte Postbiotika

 

Pre- pro- postbiotika image

Källor

Roberfroid M. et al. (2010). Prebiotic effects: metabolic and health benefits. Br J Nutr. 104(S2):S1–S63.

Hill C. et al. (2014). Expert consensus document: The International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP) consensus statement on the scope and appropriate use of the term probiotic. Nat Rev Gastroenterol Hepatol.

Salminen S. et al. (2021). The ISAPP consensus statement on the definition and scope of postbiotics. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 18, 649–667.

Canfora EE et al. (2015). Short-chain fatty acids in control of body weight and insulin sensitivity. Nat Rev Endocrinol 11, 577–591.

Hill C. et al. (2014)
The ISAPP consensus statement on the definition and scope of probiotics.
https://www.nature.com/articles/nrgastro.2014.66

Bron PA. et al. (2017)
Can probiotics modulate human disease by impacting intestinal barrier function?
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28650908/

Suez J. et al. (2019)
The pros, cons, and many unknowns of probiotics.
https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(19)31006-2

Gibson GR. et al. (2017)
The concept of prebiotics revisited: a consensus from the International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP).
https://www.nature.com/articles/nrgastro.2017.75

Roberfroid M. et al. (2010)
Prebiotic effects: metabolic and health benefits.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20920376/

Slavin J. (2013)
Fiber and prebiotics: mechanisms and health benefits.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3705355/

Salminen S. et al. (2021)
ISAPP consensus statement on the definition and scope of postbiotics.
https://www.nature.com/articles/s41575-021-00440-6

Kanmani P. et al. (2013)
Immunological benefits of lactic acid bacteria and their peptides in humans – a review.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3826531/

Tanaka K. et al. (2022)
Heat-killed Lactobacillus gasseri CP2305 relieves stress and improves sleep in healthy adults.
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnut.2022.1002213/full

 

 

Skriven av: Jessica Palm

Publicerad: 2025-07-20